måndag 17.06.2024

Miljarder på energilager – räddare i nöden eller riskabel flopp?

12 sep 2023

Företaget Ingrid Capacity som startades förra året uppger att de nu gör en rekordstor och snabb utbyggnad av energilagringen i Sverige. Batteribanker med bland annat uttjänta bussbatterier byggs upp på fler platser. Företaget utlovar elpriser från 2018 och miljardbesparingar för nätbolagen. Men stora finansiella risker lurar i horisonten.

Ingrid Capacity, med bland andra förre detta s-ministern Ibrahim Baylan i styrelsen är en nykomling på marknaden för infrastruktur i landet. Trots att infrastruktur är känt för att ta mycket lång tid från start till mål menar företaget att de på kort tid ska lösa en stor knut i energifrågan för Sverige: lagringen av el.

Sverige behöver lösa frågan med lagring av el för att kunna jämna ut tillgången vid peakar samt låg produktion. Bland annat solkraft är beroende av en sådan lösning för långsiktig lönsamhet. Om alla solceller producerar, och säljer el på samma tid på dygnet kan priserna sjunka under en nivå som är lönsam. Det samma gäller vindkraften, när det blåser optimalt producerar alla snurror max och ger en överproduktion som får slumpas ut på marknaden.

Snabb och stor satsning på lagring

Ingrid Capacity är först ute med kommersiell storskalig energilagring i Sverige och bygger eller planerar anläggningar för nära 400 MW.

Energilager byggs i första fasen i Eskilstuna, Falkenberg, Gävle, Sala, Varberg och Vimmerby.

Lagren kommer kunna bidra med nästan en tredjedel av energin under en timme både under morgonens och kvällens topplast, menar företaget.

Företaget har bara funnits i ett år men är redan omtalade i branchen och de uppger att de arbetar rekordsnabbt.

– Det är inget duttande i marginalen, utan en historisk satsning som stöper om det svenska energisystemet i grunden. Och vi gör det snabbt. Ingrid Capacity har bara funnits i knappt ett år, och dessa 400 MW är bara början, säger Nicklas Bäcker, strategichef för Ingrid Capacity.

Ingrid Capacity menar att deras satsning kommer sänka elpriserna till nivåer som rådde före 2018. De ska dessutom sänka behovet av investeringar i elnätet, kapa extrempriser på spotmarknaden samt sänka driftkostnaden för flera miljarder kronor för Svenska kraftnät.

Erik Zsiga från Ingrid Capacity svarar på frågor:

Vad är det för sorts batterier som används?

Vi tittar både på second-life batterier och nyproducerade batterier i vår expansion i Sverige. För en av anläggningarna vi bygger i Karlshamn använder vi återanvända bussbatterier som är förbrukade för transportbruk. För andra planerade anläggningar använder vi LFP-batterier (litium, järn, fosfat). Dessa batterier innehåller inte sällsynta jordartsmetaller, till skillnad från t ex den NMC-teknik som är vanlig i elbilar. Det görs stora framsteg på batteriteknikerna, som blir alltmer effektiva. Återanvändningen kommer också att öka i takt med att batterianvändningen växer.

Blir det mycket spillvärme? Och används denna i så fall?

Det blir viss spillvärme. Vi tittar löpande på hur vi kan återanvända den på respektive plats.

Låter anläggningarna?

Anläggningarnas kylanläggning avger visst ljud. Därför gör vi bullerutredningar på alla relevanta siter och ligger under föreskrivna ljudnivåer.

Är inte anläggningarna stöldbegärliga, om de använder dyra batterier (och är obemannade).

Anläggningarna kan liknas vid andra elnätsinfrastruktursanläggningar, och därför omgärdas de av skyddsanordningar med bland annat stängsel och övervakning. För att säga det uppenbara: Jag avråder starkt tjuvar och andra obehöriga från att tränga sig in på en anläggning som är kopplad till elnätet. Det kan sluta illa, främst för inkräktaren.

Hur tjänar ni pengar?

Vi har tre intäktskällor: Frekvenstjänster, capacity/flex och arbritagehandel.

Frekvenstjänster: För att elnätet ska fungera måste utbud och efterfrågan hela tiden – med minimal avvikelse – balansera varandra. Detta säkerställs genom balansreserver som vi alltså kan tillhandahålla. Svenska kraftnät bjuder varje dag in till budgivning om balansreserver, där vinnande bud får betalt för att vara back-up.

Capacity/flex handlar om att vi får betalt för den kapacitet vi tillför till nätet, samt för flexibiliteten i att vi snabbt kan justera denna för att hantera förändringar i utbud och efterfrågan. Kunderna är främst nätoperatörer, som därigenom kan säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan och upprätthålla nätstabilitet.

Arbitragehandel innebär att vi köper elektriciteten på spotmarknaden när priserna är låga – batterierna laddas ju på när det råder överskott – och säljer tillbaka den när priserna är höga – elen tappas ju tillbaka i systemet när det råder underskott.

Det kan alltså förtjäna att påpeka att de lokala nätbolagen inte betalar något för anläggningarna. De betalar Ingrid Capacity själva, och finansierar sedan enligt ovan. Snarare kommer våra anläggningar medföra att kommunernas nätbolag kan ansluta fler industrier och bostäder utan att behöva bygga ut sina nät och be om mer effekt från överliggande nät.

Vem är ägare till ert bolag?

Vi har glädjande nog lyckats locka en bra grupp investerare. Den senaste som kommit med är BW Energy Storage Systems, en ledande global investerare inom energilagringssystem, som i april gick in med en miljard kronor som finansierar Ingrid och våra projekt.

Räddare i nöden eller riskfyllt äventyr?

Det är lätt att se både nyttan med det Ingrid Capacity planerar att göra. I dagens samhällsdebatt ropar alla efter lägre energipriser, och företaget utlovar detta genom sin lösning.

Men riskerna med affärsmodellen är också uppenbar. Om löftena om sänkta elpriser blir verklighet minskar också efterfrågan och betalningsviljan för företagets lösningar.

Affären bygger ytterst på stora prisförändringar över dygnet. Köpa in el på dygnets billiga timmar och sälj den de dyra. Att bygga stora infrastrukturprojekt baserat på att priser ska fortsätta vara volatila är ett vågspel. Dels kan som nämnts priserna faktiskt gå ner totalt, men även själva prisförändringen över dygnets timmar.

Solcellsparker byggs allt oftare med lokal lagring samt anpassar sin placering av cellerna för längre dygnsproduktion. Industrier som idag kör sin produktion på natten på grund av billigare energi kan ställa om till dagsproduktion. Hushållen kan ändra sitt beteende och exempelvis bara ladda bilen under lågkostnadstimmar.

Det finns många anledningar att beakta att dagens stora prisskillnader över dygnet kommer ebba ut i takt med att marknaden, producenter och konsumenter anpassar sig.

I det läget är Ingrid Capacitys stora investeringar och affärsmodell i fara och de får förlita sig på andra modeller för intäkter. Exempelvis genom att ställa sina reserver till långsiktigt förfogande för elnätet, och då till troligen betydligt lägre vinst.

Allt tyder på att batterier bara kommer bli dyrare och dyrare i takt med att efterfrågan på dem ökar samtidigt som råvarorna för att producera dem blir bristvaror. EU är mycket oroade för en omfattande brist på en lång rad metaller som används till batterier. Om inget drastiskt händer, och det ser det inte ut att göra, kommer priserna på exempelvis litium bli astronomiskt innan 2050.

Nya energilagringsmetoder är på väg och eventuellt kan befintlig teknik utvecklas något. Men Ingrid Capacity bygger med befintlig batteriteknik och inte med någon ny och billigare, som exempelvis värmelagning i sand eller annan ”lowtech” samt billig lösning.

Dela artikeln!