Extremväder som skyfall, stormar, hagel och torka har redan nu gett högre matpriser runt om i värden.
Svenska bönder ställer sig frågan om vilken gröda som kommer förloras till vädret varje år. Priset på potatis har skjutit i höjden på grund av överdrivet regnandet när förra årets skörd skulle bärgas.
Men värst är det i redan varma länder som Spanien och andra medelhavsländer som vi länge förlitat oss på för vår mat. Skördar av oliver uteblir och olivlundar med träd som klarat sig hundratals år riskerar nu torka bort. I andra delar av världen är kakao, socker, kaffe och ris i farozonen.
Höjda priser är den första omedelbara effekten. Detta kan komma att lindra effekterna något. Höjda priser innebär att det blir mindre attraktivt för länder i norr att konsumera matvaror från varma länder och att de vänder oss mer till sin egen matproduktion av för klimatet mer lämpliga grödor.
Ris kan enkelt ersättas med havre eller potatis. Olivolja kan ersättas med rapsolja. Sockerbetor kan odlas för att minimera importen av socker från sockerrör.
När lyxvaror som kakao och kaffe blir dyrare minskar det vårt offentliga svinn som pågår idag. Kaffe är en av de livsmedel som oftast hamnar i vasken.
Ökar priset på exempelvis ris innebär det att bonden får mer betalt vilket länge varit en helt nödvändig utveckling. Höjda matpriser i ett fattigt land tvingar upp lönerna för att folk ska ha råd att äta. Högre löner innebär modernisering av produktionen blir mer attraktivt och samhället kan utvecklas.
Runt hälften av all mat i Sverige och andra europeiska länder kastas. När det gäller exempelvis importerad färsk frukt som bananer, ananas, kiwi och avokado är andelen ännu högre. Mer kastas än konsumeras. Den delen av matproduktionen är uppenbart ohållbar och kommer behöva ändras.
Att kunna äta färsk ananas året runt istället för konserverad, färsk avokado istället för fryst eller perfekt mogna bananer varje morgon, det är vanor som måste, och kommer, ändras av en mer extrem prissättning.
När extremväder påverkar matproduktionen blir förändring oundviklig. Som i Danmark där regeringen nu planerar för en övergång till att jordbruket ska producera växtbaserad mat istället för kött och foder till djur. En stor del av allt som odlas i Danmark i dag används för att mata djur och inte människor.
Andra länder, som Sverige, kan istället behöva öka sin köttproduktion. Bedömare menar att det är möjligt att dubblera arealen mark som används till matproduktion. Det finns en stor bank av mark som övergetts eller aldrig brukats trots att det skulle vara möjligt. Det handlar i stor utsträckning om betande djur för köttproduktion som idag inte lönar sig på grund av för låga köttpriser.
Hushållningssällskapet signalerar ett ökat intresse för odlingsmöjligheter i norra Sverige. Organisationen driver fältförsök, demoodlingar och innovativa utvecklingsprojekt med fokus på möjligheter inom nordligt klimatanpassad trädgårds- och växtodling.
En ny potentiell klöversort, nya bevattningssystem, växtskydd, gödslingsstrategier och innovativa utvecklingsprojekt för att möjliggöra för gårdar att bli självförsörjande på drivmedel är några av strategierna.
– Vi behöver fler som odlar mer för att stärka livsmedelsberedskapen i norr. Vårt klimat kräver lokal kunskap. Med långa kalla vintrar och en intensiv sommar med sol i princip dygnet runt sätts grödorna på prov. Vår försöksverksamhet är avgörande för att näringen ska få ett bra beslutsunderlag för att kunna välja grödor och sorter med hög odlingssäkerhet och god avkastning i vårt område, säger Marie Lundberg som är affärsområdeschef för lantbruk och landsbygd på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten i ett pressmeddelande.
Hon menar även att det är dags att byta målbild – från att behålla till att öka produktionen i norr.
Tillgången till vatten är ett problem redan nu i stora delar av landet och kommer bli värre av klimatförändringarna. Under lång tid har jordbruket själva bäddat för en sådan situation där odlingslandskapet har gått från en varierad fauna med öppna diken med träd och buskage där vattnet stannar länge. Istället har åkrarna täckdikats och vattnet forslats bort snabbt och många fall inte ens samlats upp i bevattningsdammar. Detta går att återställa och kan mildra torkan både genom bättre tillgång till vatten och skuggning. Återställningen minskar den odlingsbara arealen och bygger även den på högre matpriser för att vara genomförbar utan stora statliga subventioner.
Lantbrukarnas riksorganisation bedömer att det redan nu behövs 20 miljarder i stöd för omställning och framtidssäkra jordbruket. Organisationen menar att det finns potential för en 48 procent skördeökning – samtidigt klimatpåverkan minskas till nära noll till 2050. Precisionsodling, hållbar växtnäring, växtförädling, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några av vägarna LRF ser för att uppnå detta. Redan idag är ett antal ”framtidsgårdar” i drift för utveckla och utvärdera de nya metoderna.
