IMO (International Maritime Organization) mål är att frakter med fartyg ska komma ner till netto noll-utsläpp år 2050. En lovande nygammal teknik är att använda moderna varianter och segel och låta vinden stå för en del av framdriften.
– I princip handlar det om att vanliga moderna fartyg får en skjuts av vinden, lite extra fart framåt som gör att bränsleförbrukningen minskar, säger Sofia Werner, Lead Researcher Wind Powered Ships på RISE.
Teoretiskt sett skulle förbrukningen av bränsle kunna minska med 90 procent. Men ett mer realistiskt resultat är runt 10 procent eftersom vindtransporterna kommer öka transporttiderna och toleransen för detta är inte så stort bland leverantörer och konsumenter.
– Det är även logistiken som kommer att sätta gränserna för hur långt det går att utnyttja vinden. Det handlar alltså om hur snabbt fartygen ska gå och hur punktliga de förväntas vara. Lastägarna behöver acceptera en ökad flexibilitet – och därmed i slutändan vi konsumenter också, eftersom det är våra varor de fraktar.
Det finns redan idag ett 30-tal fraktfartyg med vindassistans i drift. De kommande åren förväntas det bli väsentligt många fler. Enligt prognoser från EU kan det finnas upp till 10 000 fartyg i drift globalt redan år 2030.
– Hos oss på RISE märks tendensen med ökat intresse för vindframdrift tydligt, bland annat genom att vi får allt fler frågor från de stora varven som vill ha hjälp med att anpassa designen på sina fartyg för detta. Vi vet också att många av de stora leverantörerna av vindsystem har fått skapa väntelistor eftersom efterfrågan har ökat så starkt, säger Sofia Werner.
Journalist
Henrik Persson