Politisk retorik som är tänkt att öka engagemanget verkar ha motsatt effekt, det menar forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi undersöker i en pågående studie vad som krävs för att politiker ska få stöd för klimatåtgärder uppger tidningen Extrakt.
Det är inte bara utformningen av klimatförslag och vilka kostnader som kommer drabba individen som påverkar hur stödet blir för politiska reformer för klimatet – hur politikerna pratar och motiverar förslaget har också stor betydelse.
Sedan tidigare är det känt att stödet för en aktiv och upptrappad klimatpolitik är stort i Sverige. En överväldigande majoritet är för hårdare klimatmål och att staten går in med både satsningar och hårdare krav på exempelvis företag för att minska klimatutsläpp.
Det är heller ingen stor skillnad mellan väljare som karaktäriserar sig som höger eller vänster, även om högerväljare i viss utsträckning prioriterar privatekonomiska konsekvenser och oroar sig för kostnaderna blir för höga. Men likheterna är stora.
Till exempel är många, oavsett partitillhörighet, skeptiska till att kompensera landsbygden för höjda bensinpriser uppger forskarna bakom studien. Deltagarna i studien ställdes inför valet om samhället borde satsa på sådan kompensation eller i stället investera i ytterligare insatser som minskar koldioxidutsläppen, som att rikta resurser till förnybara energikällor.
För att ta reda på hur den politiska retoriken påverkar stödet för förslagen skrev forskarna olika presentationer av förslagen. Ett som var mer vänsterbetonat och innehöll ord som ”hållbar livsstil”, ”rättvis omställning” och målet om Sverige som ”världens första fossilfria välfärdsstat”. En annan grupp fick istället formuleringar om ”ekonomisk tillväxt”, ”tekniska innovationer” och ”klimatnytta per investerad krona”.
En tredje grupp fick en mer text som var mer rak och fri från politiskt laddade uttryck.
Resultatet visade att engagemanget sjönk när förslagen färgades av det politiska språket.
– Det överraskade oss. Vi vet inte riktigt hur vi ska förstå det än, men en tolkning är att väljarna uppfattar den politiska retoriken som att de blir skrivna på näsan eller som att det trycks på dem vad de ska tycka. Jag tror också att det finns en stor grupp människor som är trötta på hela den klimatpolitiska debatten, och det man uppfattar som ”politiskt käbbel”, men det är bara spekulationer,
Vad innebär det att den politiska retoriken verkar avskräcka? Vad betyder det för politiker och alla som jobbar med politisk kommunikation?
– Utifrån den här enkäten verkar det som att väljarna blir mer positiva till klimatpolitiska förslag om de läggs fram mer sakligt. Kanske finns det skäl för politiker att söka sig mer mot konsensus inom klimatpolitiken i stället för att söka konflikt, men det behövs mer forskning. Våra resultat kan ha påverkats av att vi genomförde enkäten strax efter förra valet. Det kan hända att väljarna var extra trötta på den politiska retoriken just då, säger Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet och som leder studien, till tidningen Extrakt.
Forskarna påpekar att politiker ofta hänvisar till bristande acceptans hos väljarna när de avslår klimatförslag, men att de preliminära resultaten i studien visar att det argumentet håller eftersom politikerna i stor grad kan påverka hur förslagen kommer tas emot genom hur de uttrycker sig.
