Svenska hushåll förvarar minst 11 miljoner fungerande mobiltelefoner som inte längre används – ofta i byrålådor, förråd eller flyttkartonger. Det motsvarar ett betydande råvaruvärde som i dagsläget inte återförs till kretsloppet.
Enligt en ny undersökning från Recipo är det två av tre svenskar som har minst två fungerande telefoner hemma utan användning. I var sjätte hushåll ligger fem eller fler. Bakom siffrorna döljer sig tonvis av koppar, silver, guld och sällsynta jordartsmetaller – material som redan idag är kritiska i den globala råvaruförsörjningen.
– En mobiltelefon kan innehålla över 40 olika metaller. Att inte återvinna dem är att släppa resurser vi redan har ovan jord, säger Ivo Edlund, vd på Recipo.
Telefonen som gruva
USA:s miljömyndighet uppskattar att en miljon mobiltelefoner innehåller cirka 16 ton koppar, 350 kilo silver och 34 kilo guld. Omräknat till svenska förhållanden innebär det att de avlagda telefonerna i svenska hem kan rymma metaller till ett tvåsiffrigt antal ton – med högt marknadsvärde.
Samtidigt ökar trycket på utvinning av nya resurser. Den gröna omställningen, batteritillverkning och elektrifiering driver upp efterfrågan på just de metaller som mobiltelefoner innehåller. Att inte återvinna dem innebär ett resursslöseri som får både ekonomiska och geopolitiska konsekvenser.
– Ökad återvinning är en självklar del av framtidens råvaruförsörjning. Ju mer vi tar tillvara här, desto mindre blir behovet av ny utvinning i känsliga miljöer, säger Edlund.
Hinder i systemet – och i människan
Den vanligaste orsaken till att telefonerna blir liggande är att de kan vara “bra att ha” i reserv. Men en betydande del av hushållen anger oro för informationsläckor som skäl att inte lämna in dem.
För att möta detta finns idag låsta insamlingssystem, som Secure Collect, där enheterna samlas in under kontrollerade former och rensas från data på ett säkert sätt.
Samtidigt pekar återvinningsföretaget Sysav i Malmö på att känslomässiga skäl spelar in. Bilder, minnen och digitala band försvårar beslutet att lämna ifrån sig en gammal enhet – särskilt om den fortfarande fungerar.
– Men oavsett orsak innebär det att värdefulla material binds upp och förlorar sin funktion i systemet, säger Rustan Nilsson, miljöpedagog på Sysav.
Frågan för industrin: Hur aktiverar vi de passiva flödena?
Det verkliga problemet är inte att telefonerna är gamla – utan att de är stilla. De rör sig inte genom systemet, trots att deras innehåll är högvärdigt.
För att lösa detta krävs inte bara ökad information till konsumenter, utan även starkare producentansvar, bättre incitament för återlämning och smartare insamlingslogistik. Det gäller inte bara telefoner – utan hela det växande elektronikberget i hem och förråd.
– Vi behöver bygga ett system där det är lika självklart att lämna in sin gamla telefon som att panta en flaska, säger Edlund.
