Närmare 3 miljoner nya textilprodukter har tillverkats av kasserat material från Textilias verksamhet under 2024. Genom dotterbolaget Textilia upcy förlängs livslängden på uttjänta arbetskläder – ett exempel på hur cirkulära flöden kan byggas inom tvätt- och textilservice.
Under 2024 har Textilia kasserat över 800 ton textilier i sin verksamhet i Skandinavien. Tidigare gick detta material till förbränning. I dag hanteras det inom en intern cirkulär produktionskedja – där ett särskilt dotterbolag, Textilia upcy, ansvarar för att textilierna återbrukas, sys om eller återvinns till nya fibrer.
Enligt Ida Stokkebye Rueskov, ESG-ansvarig inom koncernen, inleds livscykelstrategin redan i upphandlingen:
– Vi prioriterar material som tål många tvättcykler och som är möjliga att återvinna. Därefter är målet att behålla plaggen i cirkulation så länge som möjligt, innan de går vidare till upcy eller fiberåtervinning.
3 miljoner nya produkter – av kasserat material
Av de 813 ton textilier som hanterades under året gick cirka 640 ton vidare till cirkulär hantering:
- Hälften (50 procent) återbrukades direkt och syddes om till nya produkter
- 24 procent återvanns till nya fibrer genom mekanisk räfsning
- 26 procent donerades eller downcyklades till enklare användning
Sammantaget resulterade det i omkring 3 miljoner nya artiklar, exempelvis kockjackor, torklappar och förkläden – tillverkade av textilier som annars skulle gått förlorade.
Beräkningar inom bolaget visar att produktion med återvunna textilier i genomsnitt medför över 70 procent lägre utsläpp av CO₂e jämfört med nytillverkning.
Hållbarhet genom hela värdekedjan
Johanna Torstensson, produktspecialist på Textilia, betonar att livslängden för varje plagg avgörs av beslut i hela kedjan – från val av material till hantering i drift:
– Det handlar om att tänka på hela värdekedjan – från inköp, till hur vi tvättar och hanterar textilierna, till hur länge de används och i vilket skick de kasseras. Det är många faktorer som avgör hur länge en textil faktiskt håller.
Hon lyfter särskilt vikten av att tvätt- och torkprocesserna utformas för att minimera slitage. Även beteendeförändringar spelar roll:
– Det behöver bli mer accepterat att använda rena textilier som kan vara fläckade eller lagade. Det är en del av att tänka hållbart.
Behov av strukturella åtgärder
Textilbranschen står inför stora utmaningar. Inom EU återanvänds eller återvinns endast omkring en procent av det textilavfall som uppstår, medan mer än 85 procent går till förbränning eller deponi. I Sverige motsvarar det cirka 219 ton per dag.
Mot den bakgrunden menar Textilia att de cirkulära initiativ som nu prövas i praktiken behöver kompletteras med tydligare stöd och krav från både politik och offentlig upphandling.
– Det går att bygga fungerande cirkulära flöden, men det kräver investeringar, samarbete och förändrade strukturer. Vi har tagit några steg – men för att få verklig effekt krävs att fler aktörer tar ansvar, säger Ida Stokkebye Rueskov.
