Billigare kollektivtrafik på landsbygden, klimatavgifter för bilister – och återinförd flygskatt. När 60 slumpvis utvalda svenskar fick uppdraget att ta fram förslag för att minska utsläppen från transportsektorn, landade de i flera åtgärder som går tvärtemot dagens politiska linje. Mest överraskande? Ett brett stöd för just flygskatt – trots att regeringen samtidigt beslutat att avskaffa den. Sveriges första klimatmedborgarråd visar vad som händer när vanliga människor får tid, kunskap och mandat att tänka tillsammans.
Det började med 7 000 slumpmässigt utvalda adresser och en fråga: Vill du vara med och forma framtidens klimatpolitik? Våren 2024 svarade 500 personer ja. Av dem valdes 60 ut till det som kom att bli Sveriges första nationella klimatmedborgarråd.
Under nio tillfällen – fyra fysiska och fem digitala – arbetade deltagarna med ett gemensamt uppdrag: att ta fram förslag för hur Sverige ska minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet. Fokus låg på trafik- och transportsektorn, som står för en tredjedel av landets växthusgasutsläpp och där politiken ofta kört fast.
Vad händer när klimatpolitiken inte formuleras av politiker eller experter – utan av ett mini-Sverige?
Svaret kom i form av 22 genomarbetade förslag, en stark gemensam viljeyttring och ett demokratiskt experiment med oväntade konsekvenser.
Kollektivtrafik, klimatutbildning – och försiktig skattestyrning
Det rådsmedlemmarna lämnade efter sig var inga allmänna önskelistor. Varje förslag innehöll en problembeskrivning, analys, konkreta åtgärder och individuella kommentarer. Samtliga förslag fick stöd av majoriteten – och några fick ett stöd nära konsensus.
Särskilt högt stöd fick förslag som handlade om utbyggd kollektivtrafik. I fyra separata förslag föreslogs investeringar i kollektivtrafik på landsbygd och i glesbygd, sänkta priser, förbättrad tillgänglighet och ökad punktlighet. Alla dessa förslag fick omkring 90 procent stöd från deltagarna.
Andra förslag som fick stark uppslutning rörde:
- stärkt klimatundervisning, särskilt i grundskola och vuxenutbildning
- stöd till lokalsamhällen för omställning, med fokus på lokal service, infrastruktur och delaktighet
- blocköverskridande klimatpolitik, för att minska den upplevda polariseringen
Samtidigt fanns en viss skepsis mot skattebaserade styrmedel. Två förslag om höjd flygskatt fick ändå stöd av 78 procent, men det fanns ett tydligt mönster: ekonomiska styrmedel sågs som legitima – om de uppfattades som rättvisa.
Ett exempel är förslaget om klimatavgifter för bilister, baserade på körsträcka och var man bor. Det förslaget fick ökat stöd under processens gång, i takt med att deltagarna diskuterade konsekvenser och alternativ.
Från misstro till mening
Före och efter rådsprocessen genomfördes omfattande enkäter. Svaren visar att många deltagare förändrade sina prioriteringar, fördjupade sina ståndpunkter – och framför allt: fick större förtroende för sig själva och varandra.
Stödet ökade för åtgärder som redan var populära, men också för sådana som från början var kontroversiella. Fler deltagare kom att se livsstilsförändringar som nödvändiga. Samtidigt minskade tilliten till politiker – medan tron på den egna förmågan att förstå och påverka klimatfrågan ökade.
”Olika åsikter vidgar perspektivet. En lösning som är rätt för mig kan vara helt fel för någon annan”, skrev en deltagare i eftermätningen.
Flera vittnade också om att de gått från misstro – inför varandras världsbild eller möjligheten att faktiskt komma framåt – till en känsla av meningsfullhet. Några började beskriva sig själva som klimatambassadörer. Andra framhöll att de nu ville se fler medborgarråd inom andra politiska områden.
En annan sorts påverkan
SVT Nyheter följde processen med löpande rapportering. Medier från hela landet tog upp förslagen. Totalt genererade rådet en samlad räckvidd på 22 miljoner kontakter i traditionella och sociala medier. Rådets representanter har redan presenterat resultatet för såväl Klimatpolitiska rådet som Sveriges riksdag.
Arrangörerna betonade vikten av oberoende, transparens och tydliga etiska principer. Rådet uppges ha designats för att undvika påverkan från både politiska intressen och projektägare.
Vad händer nu?
En del av forskningsprogrammet Fairtrans fortsätter nu med en mer långsiktig utvärdering av vad medborgarrådet faktiskt lett till – både i termer av politisk påverkan och personlig förändring. I början av 2025 planeras en bred opinionsundersökning som ska ge svar på hur resonemangen från rådet tas emot av allmänheten.
Men redan nu finns ett sorts facit, i form av det gemensamma uttalande som 93 procent av deltagarna stod bakom:
”Sveriges miljömål borde vara en lika självklar och blocköverskridande fråga som försvarspolitiken är. För om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det.”
