Upp till hälften av Sveriges värmebehov skulle kunna täckas av restvärme från industrin, datacenter och butiker. Men utan politiska reformer rinner energin bokstavligen ut i luften det uppger Fossilfritt Sverige i en ny rapport sompekar ut restvärmen som den kanske mest förbisedda nyckeln i ett effektivt och fossilfritt uppvärmningssystem.
Att värma Sveriges hushåll med biobränsle blir allt dyrare. Samtidigt flödar energin rakt ut i luften från serverhallar, industrier och matbutiker. En ny rapport från Fossilfritt Sverige visar att restvärme – ofta kallad spillvärme – kan bli nyckeln till ett mer effektivt och hållbart uppvärmningssystem.
Idag används bara en bråkdel av den tillgängliga restvärmen i Sverige. Enligt rapporten handlar det om 6 terawattimmar (TWh) – medan hela 16 TWh går förlorade. Med framtida industrisatsningar, särskilt inom vätgasproduktion och datacenter, kan tillgången växa till hela 50 TWh inom ett decennium. Det motsvarar hälften av landets nuvarande värmebehov.
– Det här är den saknade pusselbiten i energisystemet, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Restvärme är en resurs vi inte har råd att ignorera.
En pressad värmemarknad
Fjärrvärmeverken står inför en utmanande framtid. Biobränslen – som länge varit navet i det svenska värmesystemet – blir allt dyrare. Priserna har redan fördubblats på fem år, och konkurrensen om resurserna från andra sektorer, som kemi- och flygindustrin, väntas öka. Samtidigt minskar tillgången till plastavfall för förbränning i takt med EU:s satsningar på cirkulär ekonomi och återvinning.
Att bygga nya värmeverk för biobränslen framstår därför som en riskabel väg. Restvärme däremot är en lågkostnadskälla som redan finns – men som ofta ligger för långt bort, håller för låg temperatur eller uppstår när behovet är litet. Dessutom saknas ibland incitament i kommuner och regioner att ta emot extern värme.
Tre politiska reformer
För att bryta detta mönster föreslår Fossilfritt Sverige tre konkreta reformer:
1. Bredda Klimatklivet – så att investeringar i infrastruktur för restvärme kan få stöd, även om de inte direkt minskar fossila utsläpp.
2. Slopa elskatten för värmepumpar i värmeverk – vilket möjliggör användning av lågtempererad restvärme.
3. Inför krav på lokaliseringsanalyser – där potentiell användning av restvärme vägs in vid nyetablering av industrier.
En dold styrkeposition
Sverige har redan ett av världens mest utvecklade fjärrvärmenät. Det ger ett försprång i jakten på ett fossilfritt uppvärmningssystem – men bara om systemet anpassas till framtidens energilandskap. Enligt rapporten kommer cirka 30 procent av elenergin i vätgasproduktion att bli restvärme – som idag bara i undantagsfall tas tillvara.
– Att nyttja restvärmen är inte bara ett energieffektivt val, det är en ekonomiskt klok strategi, säger Axelsson. Det gör oss mer motståndskraftiga i ett läge där både biobränsle och el väntas bli dyrare.
