Det är den snabbaste energiomställningen i historien. Sol- och vindkraft installeras just nu i en takt som är fem gånger högre än alla andra kraftslag tillsammans. Det är inte bara en klimatfråga – marknaden talar sitt tydliga språk: förnybart är billigast.
Enligt nya data från International Energy Agency (IEA), Ember och World Nuclear Association har världen under 2024 lagt till över 700 gigawatt ny kapacitet i sol- och vindkraft. Det är hundra gånger mer än nettoökningen i kärnkraft samma år. Ny vindkraft byggdes dessutom 25 gånger snabbare än kärnkraft.
Samtidigt som kärnkraftens globala utbyggnad stagnerat – netto bara 2 GW per år det senaste decenniet – ökar solenergin exponentiellt. Elproduktionen från solceller har tiofaldigats varje decennium, medan kärnkraften stått still sedan år 2000.
– Föreställningen att kärnkraften ska göra comeback är ungefär lika trovärdig som att analoga filmkameror ska konkurrera ut digitalfoto, säger professor Andrew Blakers, en av artikelförfattarna bakom rapporten från International Solar Energy Society.
Kärnkraftens utbyggnad hämmas av långa ledtider, höga kostnader och en bransch där kompetens och leveranskedjor har krympt. I genomsnitt tar det 6–8 år att bygga en reaktor – exklusive planeringstillstånd – och istället för att byggas snabbare och billigare tenderar kostnaderna att öka för varje nytt projekt.
Samtidigt minskar kostnaderna för sol- och vindkraft. Enligt IEA är dessa redan de billigaste sätten att producera ny el i större delen av världen.
Fossil elproduktion har nått sin topp
Även fossilbaserad el – främst kol och gas – har börjat plana ut. Sedan 2021 har elproduktionen från kol och gas stått stilla globalt, och det mesta tyder på att toppen nåddes 2023. Om trenden håller i sig kommer sol och vind tillsammans producera mer el än kol och gas år 2032.
Mer än hälften av all ny förnybar kapacitet byggdes i Kina under 2024. Medan EU och Kina trycker på för ökad utbyggnad riskerar USA – beroende på politisk riktning – att halka efter, vilket kan få ekonomiska följder på 2030-talet.
”Spelet är redan avgjort”
Nästan all tillkommande elkonsumtion i världen – oavsett om det handlar om transport, uppvärmning eller industriprocesser – möts idag med ny sol- och vindkraft. Det gäller både i utvecklade och utvecklingsländer.
Frågan om energilagring, som ofta anförs som ett hinder för förnybart, är till stor del löst genom batterier och pumpkraftverk. Och varje gång solen skiner eller vinden blåser pressas kol- och gaskraft ut från marknaden i realtid. Det sker redan idag i länder med öppna elmarknader där kolkraften tvingas minska sin produktion för att undvika negativa elpriser.
Skulle det rent hypotetiskt lanseras en ny, billig och snabbbyggd kärnkraftsteknik i morgon, anses den ändå inte kunna konkurrera i skala förrän långt efter 2050. Då har sol och vind redan levererat det som krävs för att fasa ut koldioxiden.
