Havreskal, vetestrå, potatisskal och sockerbetor – rester från jordbruket kan bli framtidens kläder. Forskare vid Chalmers har utvecklat en metod för att utvinna textilmassa ur sådana restprodukter, med färre kemikalier och lägre klimatpåverkan som resultat.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat en metod för att tillverka textil av jordbruksrester – ett alternativ som kräver färre kemikalier och kan minska klimatpåverkan från textilproduktionen.
Klädtillverkning med bomull innebär högt vattenbehov och stora utsläpp. Under senare år har cellulosabaserade material från andra råvaror, främst trä, lyfts som mer hållbara alternativ. Nu har Chalmersforskarna visat att även rester från jordbruk kan användas – och med en enklare process.
I studien testades bland annat havreskal, vetestrå, potatisskal och sockerbetor. Resultaten visar att havreskal och vetestrå fungerar bäst för att skapa den textilmassa som krävs.
– Med den här metoden, som vi har vidareutvecklat i studien, visar vi att det går att göra textilmassa av vissa jordbruksrester. Det är ett viktigt steg mot att kunna skapa textil av restprodukter i stället för att använda bomull, som inte är klimatvänligt, eller trä: en råvara som vi vill använda till väldigt mycket, samtidigt som den behöver värnas ur klimatsynpunkt, säger Diana Bernin, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Lut ersätter kemikalier
Metoden bygger på sodakokning – en process där råvaran kokas i lut.
– Lut innehåller inga gifter eller ämnen som påverkar naturen. Sodakokning fungerar inte för träfibrer, så jämfört med cellulosatillverkning från skogen krävs färre kemikalier när textilmassan skapas från vetestrå och havreskal. Det är också en enklare process, bland annat eftersom det inte krävs bearbetningar som flisning och avbarkning. Dessutom kan det ekonomiska värdet av havre och vete ökas, när det som i dag är restströmmar i stället kan användas som råmaterial för cellulosautvinning, säger Diana Bernin.
Befintlig industri kan användas
Forskarna ser även möjligheter att använda fler typer av restmaterial, såsom gräs från åkervall, som visat goda resultat i internationella samarbeten.
Samtidigt finns potential att använda befintliga industrier.
– Om vi kan utnyttja vår befintliga industri och justera processerna i stället för att bygga nya produktionsanläggningar är mycket vunnet, säger Diana Bernin.
