Brist finns för en lång rad kritiska råvaror inom EU och situationen väntas bli än värre. Stora delar av ekonomin är hotad om inte lösningar för bland annat återvinning och en andrahandsmarknad snabbt utvecklas. Bakom den bedömningen står Eu-kommissionen som nyligen skärpt sina krav.
Cirkulär ekonomi är väsentlig för omställningen i allmänhet. Men när det gäller vissa sällsynta metaller är den helt avgörande. Det råder redan brist på flera av dem och efterfrågan de närmsta decennierna är betydligt högre än vad världens gruvor kan leverera.
Att återvinna redan använda kritiska råvaror är nödvändigt för samhället inom de närmsta tiden. Utan en omfattande ökning av återvinning står viktiga delar av energisektorn, transportsektorn, försvaret och it-sektorn snart still.
Oron är stor inom EU för en kommande akut brist på vissa viktiga metaller. Därför har unionen antaget en strategi, Akten om kritiska råvaror, med över 30 råvaror som anses kritiska och strategiska. Från början bestod listan bara av 14 råvaror vilket sedan utökats.
– Listan över kritiska råvaror fortsätter att växa, vilket är oerhört oroande. Att säkra vår tillgång på kritiska material, kräver ett helt nytt perspektiv på avfall som en hållbar materialkälla. Denna förändring kräver genomgripande reformer av nuvarande lagstiftning, uppgav Ragn-Sells hållbarhetsdirektör Pär Larshans tidigare i år.
I akten påtalas särskilt att återvinning av kritiska råvaror är nödvändig och 2030 ska 15 procent av samtliga kritiska råvaror återvinnas.
Vägen framåt menar EU är en cirkulär ekonomi för kritiska råvaror genom skapandet av en stark andrahandsmarknad samt uppmuntra återvinning av kritiska råvaror från avfallsanläggningar.
– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Många av de ämnen som anges som kritiska av EU finns redan i överflöd i vårt avfall. Vi måste bana väg för cirkulära lösningar för att använda dessa material istället för att ständigt utvinna nya från jorden, säger Pär Larshans.
De flesta av de kritiska råvarorna kommer från länder utanför EU och det finns en oro för att länderna i EU kan komma att utsättas för ekonomiska och politiska påtryckningar i takt med att bristen blir än större.
97 procent av EU:s magnesiumimport kommer från Kina. 100 procent av de sällsynta jordartsmetaller som används för permanentmagneter förädlas i Kina och 98 procent av EU:s import av borat kommer från Turkiet.
Litium är en av de viktigaste ingredienserna i uppladdningsbara batterier, så som i mobiltelefoner och datorer. Behovet av litium väntas öka 18 gånger till 2030 och 90 gånger till 2050. Störst tillgång på litium finns i Kina och Australien.
Nedom och dysprosium är två sällsynta jordartsmetaller som avvänds till magneter i elbilars motorer och i vindkraftverk. Användningen har gått upp 1700 procent sedan 2008. Kina dominerar tillverkningen.
Kobolt är en viktig ingrediens i batterier. Demokratiska republiken Kongo tillverkar runt 60 procent av allt kobolt. Ett elbilsbatteri består av flera kilon kobolt. Försök pågår för att minska den mängden.
Grafit består av rent kol och används i batterier. Kina producerar står för huvuddelen av produktionen. Efterfrågan ökar ständigt även på grafit. Planer finns för en svensk gruva i Kiruna kommun.
Niob används för att göra stål starkare. Det starkare stålet används i bilar och vindkraftverk men även som superlegeringar i rymdindustrin. Niob kommer till största delen från Brasilien.
Andra kritiska råvaror för produktion av batterier, solpaneler och vindturbiner är, bor, gallium och nickel.
