Om det inte parallellt utvecklas en reglering för hantering, sortering och värdering av textil riskerar Sverige att stå med stora volymer av insamlade textilier men sakna system och lösningar för att ta hand om dem. Det är huvudbudskapet i Wargön Innovations svar på regeringens promemoria om genomförande EU-krav på att textil ska samlas in separat från annat avfall.
- Förslagen sammantaget är otillräckliga för att skapa en cirkulär och trovärdig hantering av insamlade textilier.
- Kraven på hantering av textilier i insamlingsskedet behöver bli väsentligt tydligare.
- De efterföljande stegen i den cirkulära kedjan behöver klarläggas nu och inte avvakta kommande beslutsprocesser i EU.
- Insamlingsansvaret bör utöver textilier dessutom omfatta insamling av skor.
Kraven på insamling
Insamling av textil skiljer sig markant från insamling av andra avfallsfraktioner som till exempel glas, kartong eller tidningspapper. Medan dessa fraktioner främst går in i en återvinningsprocess är målet med insamling av textil ett annat.
Textil ska hållas kvar så högt upp i avfallstrappan som möjligt och med det i första hand gå till återanvändning. Ska det vara möjligt behövs en ny form av infrastruktur för att kunna bevara textilens värde från insamling tills dess att den är tillbaka ute på marknaden.
Insamlad textil måste hållas fri från smuts, fukt och starka dofter som riskerar att minska eller helt ta bort dess värde.
Otillräckliga krav
Wargön Innovation anser att kraven är otillräckliga och behöver specificeras betydligt mer. Att samla in textil är en sak, men vart textilen ska ta vägen efteråt är den stora frågan.
Vi ser en stor risk att vi bygger upp ett system som leder till att textil för all del samlas in men ändå riskerar att gå till förbränning alternativt att vi bygger snabba vägar mot materialåtervinning och med det kraftigt minskar textilens värde och den cirkulära nyttan av textilinsamlingen.
Riskerar stå utan system för att hantera den insamlade textilen
Det måste tas fram specifika krav på hanteringen av insamlade textilier om promemorians angivna mål att syfta till en cirkulär hantering av textilavfallet genom förberedelser för återanvändning eller materialåtervinning ska kunna nås.
I promemorian föreslår regeringen att Sverige bör invänta eventuella nya EU-krav om hur textilavfall ska behandlas innan förändringar görs i den nationella lagstiftningen. Det räcker inte.
Den som samlar in måste kunna kategorisera det insamlade materialet samt redogöra för hur man hanterar det och vad som sker i nästa steg. Sortering måste ha ett första steg med utsortering för återanvändning för att vara i enlighet med avfallshierarkin och EU:s övergripande mål. Export av osorterade textilier till oklar hantering är inte acceptabelt.
Sverige kommer år 2025 att samla in betydande volymer av textilier men sakna system och lösningar för att hantera och bearbeta det insamlade.
Sverige kan gå före
Sverige är bland de ledande nationerna inom textil cirkulär innovation. Strategier och konkreta åtgärder med statliga initiativ och stöd krävs nu för att behålla och stärka positionen.
Vi vill se att Sverige går före och är pådrivande inom EU när det gäller att bygga upp den cirkulära hanteringen av textilier. Sådana målsättningar kräver en helhetssyn och ett sammanhållet cirkulärt textilt system. Det krävs även förutsättningar och ramverk som byggs upp och blir dynamiska och utvecklingsinriktade.
Bejaka marknaden
De förutsättningar som skapas måste utgå ifrån och bejaka att marknaden för ny användning av textilier förändras vad gäller preferenser hos second-handkonsumenter men även att innovationer när det gäller sortering, värdering, materialåtervinning, digitalisering och uppbyggnad av helt nya marknader för textila material förändrar förutsättningarna.
Helt nya affärsmodeller håller på att utvecklas inom textilområdet och system och legala förutsättningar får inte hindra detta men även frånvaro av och/eller oklarheter kring kommande förutsättningar är hindrande för utveckling av och investeringar i nya lösningar och nya affärsmodeller.
Nya jobb
EU förutspår att per varje 1000 ton insamlad textil för återbruk kommer det skapas 35 nya arbetstillfällen. Inom EU slänger vi omkring 11 kilo textil per person och år, vilket skulle kunna innebära många bra arbetstillfällen i Sverige och möjligheten till en verkligt cirkulär industri.
En ny textilindustri
På Wargön Innovation arbetar vi idag för att ta fram ett effektiv sorterings- och värderingssystem för att kunna hantera stora mängder insamlad textil.
Vi vet redan idag att en stor del av den textil som samlas in är i gott skick, därför ska den inte i första hand in i en materialåtervinning utan vi ska se till att det håller så högt värde som möjligt genom att till exempel ge förutsättning för återbruk och redesign.
Rätt textil ska till rätt plats. Det kan vi nå genom att skapa sorteringsanläggningar som med hjälp av tekniska lösningar, som till exempel AI, kan arbeta storskaligt och effektivt.
Att ta hand om kasserade textilier är komplext eftersom flera cirkulära strömmar behöver löpa parallellt. För de plagg som inte kan säljas vidare som second hand kan det till exempel handla om uppdatering av plagg, kanske med en ny dragkedja eller en lagad söm, eller redesign där nya plagg skapas av befintlig textil.
Det handlar också om att hitta nya värdekedjor, där restmaterial eller textilspill från en produktion kan bli en värdefull råvara i någon annans produktion. Materialåtervinning är också en del av den framtida textilhanteringen, där tyg bryts ner för att skapa nytt garn, nytt tyg och slutligen en ny produkt. Cirkulär textil är så mycket mer än materialåtervinning där använd textil mals ner eller processas för att bli ny textil.
Insamling räcker inte
Miljönyttan inte uppstår enbart genom uppbyggnad av rikstäckande system för insamling av textilier. Det avgörande är att även de senare stegen för en cirkulär hantering av textilier etableras samtidigt som insamlingssystemen. Detta av både miljömässiga och ekonomiska skäl men även i högsta grad för att skapa trovärdighet till nyttan av att lämna textilier till insamling.