Danske Bank menar i en ny analys att koldioxid är på väg att omdefinieras som en värdefull resurs i en ny råvarumarknad, vilket öppnar upp för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.
Utsläppen av gasen koldioxid är den enskilt största anledningen till uppvärmningen av klimatet. Främst, men inte enbart från fossila bränslen. Länder i EU är eniga om att utsläppen av koldioxid måste minska.
Men det räcker inte, som Danmarks regering nyligen påpekar när de stakar ut vägen mot nettonoll-utsläpp. Det måste också till en minskning av den koldioxid som redan är utsläppt. En stor del av detta ska i det danska exemplet åtgärdas med att återplantera skog som sedan inte avverkas samt biokol som tillförs jordbruket.
Även dessa ansträngningar kommer inte räcka till. Koldioxiden måste även fångas in industriellt, för att antingen användas som ny råvara eller lagras permanent under jordskorpan.
Infångning av koldioxid är en industri i sin linda. I Sverige har vi bland annat satsningar från Stockholm Exergi och skånska Sysav som redan är igångsatta eller blir det i en snar framtid.
Infrastrukturen för infångning och handel med koldioxid kräver omfattande investeringar, vilket storbanken Danske Bank uppmärksammar och de ser två lovande finansieringslösningar.
I Stockholm Exergis fall är de redan långt framme i utvecklingen av Bio-CCS och har säkrat framtida intäkter genom försäljning av kolkrediter till bland andra Microsoft.
Danske Bank menar i analys att koldioxidinfångning är inte bara en miljömässig nödvändighet för att klara Sveriges klimatmål, utan också en växande ekonomisk möjlighet. Med en global marknad på uppgång, är kolkrediter redan en handelsvara som omsätter miljardbelopp.
Priset på utsläppsrätter förväntas stiga markant i takt med att ETS-systemet i Europa stramas åt med färre utsläppsrätter på marknaden och fler sektorer som omfattas av systemet.
För det andra skapar behovet av biobränslen, såsom fartygsbränslen, en ökad efterfrågan på komprimerad koldioxid.
Energimyndigheten ska genomföra en omvänd auktion denna höst som syftar till att hitta den leverantör som kan erbjuda Carbon Capture and Storage (CCS) mest kostnadseffektivt.
Staten är redo att investera upp till 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046 för att stödja både uppbyggnad och drift av CCS-lösningar.
Banken ser också en positiv marknadsutveckling av bolag som investerar i CCS genom köp av Carbon Dioxide Removal-krediter, vilka representerar permanent lagring av koldioxid.
