Sveriges materialåtervinningsgrad för kommunalt avfall ligger 16,7 procentenheter under EU:s krav. Nu redovisar regeringens utredare sina förslag för bättring.
EU har utfärdat en varning till Sverige för att målet om materialåtervinning av kommunalt avfall inte kommer att nås för 2025.
Enligt EU:s avfallsdirektiv ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå målet om att förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 55 viktprocent till 2025, minst 60 viktprocent till 2030 och minst 65 viktprocent till 2035.
Urval av förslagen:
Kommunens ansvar för visst avfall flyttas till företagen själva. Detta gäller avfall i detaljhandel med livsmedel och för avfallsströmmarna förbrukat matfett, och förbrukat kontorspapper.
Länsstyrelsen ska få besluta om att en yrkesmässig verksamhet själv får hantera sitt kommunala avfall.
Kravet på kommunala avfallsplaner ska tas bort. Naturvårdsverket ska ta fram underlag till en nationell avfallsplan.
Länsstyrelsen blir tillsynsmyndighet över kommunernas avfallshantering, nationella avfallstransporter, handlare och mäklare.
Kommunen ska tillhandahålla insamlingssystem för återanvändning av produkter från hushåll.
Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall ska införas.
Den som är ansvarig för att avfallet blir fullständigt behandlat ska se till att det insamlade avfallet sorteras ytterligare om det behövs för att möjliggöra materialåtervinning.
Naturvårdsverkets ansvar för uppföljning, utvärdering och rapportering enligt avfallslagstiftningen förtydligas.
Den som lämnar avfall till en avfallsförbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning ska lämna uppgifter om avfallet som visar att avfallet får förbrännas. Den som tar emot avfallet ska kontrollera uppgifterna.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 efter en remissrunda.