När omställningen till cirkulär ekonomi accelererar ökar trycket på återbruk och återvinning – särskilt inom bygg och textil. Men arbetsmiljöfrågorna halkar efter. Nu varnar forskare för bristande säkerhet, låg kunskap och otydliga ansvarsförhållanden i kedjan.
När omställningen till en cirkulär ekonomi tar fart i sektorer som bygg och textil, hamnar en viktig aspekt i skymundan: arbetsmiljön. Det menar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, som nu efterlyser ökad uppmärksamhet på arbetslivets villkor i takt med att cirkulära affärsmodeller blir allt vanligare.
– Jämfört med många andra aspekter av cirkulär ekonomi har arbetslivsfrågorna hittills fått väldigt lite uppmärksamhet i forskningen i de utvecklade länderna. Det är olyckligt med tanke på hur stor påverkan som den cirkulära ekonomin har på frågor som anställningstrygghet och hälso- och säkerhetsrisker, säger Johan M. Sanne, forskare vid IVL.
Bristande kunskap i både bygg och textil
Bygg- och textilsektorn har pekats ut som särskilt viktiga för klimatomställningen – men också som riskzoner när det gäller arbetsmiljö vid återbruk och återvinning. I byggbranschen är det vanligt att stora entreprenörer lägger ut arbeten på mindre aktörer som inte alltid har tillräcklig kunskap om arbetsmiljörisker.
– Vi vet att arbetsmiljön vid återbruk och återvinning alltför ofta är bristfällig och att många företag saknar kunskap om både miljö och arbetsmiljö, säger Johan M. Sanne.
Textilsektorn har liknande utmaningar, särskilt vid hantering av använda plagg och material där det finns risk för exponering av kemikalier och damm, men där säkerhetsrutiner ofta är otillräckliga.
Samverkan och utbildning behövs
Forskarna efterlyser nu ett tydligare samarbete mellan fackliga organisationer och arbetsgivare för att forma cirkulära affärsmodeller som också främjar transparens och säkra arbetsvillkor genom hela leverantörskedjan.
Samtidigt lyfts behovet av utbildning fram som ett centralt verktyg i omställningen.
– Ett betydande hinder i dagsläget är bristen på kunskap. Det behövs riktade utbildningsprogram både för att optimera materialanvändningen och för att garantera säkerheten, säger Johan M. Sanne.
Det finns också ett behov av bättre koordinering mellan miljö- och arbetsmiljöpolitik, enligt forskarna. När cirkulära system växer i omfattning får kopplingen mellan miljönytta och människors arbetsvillkor en allt större betydelse och måste hanteras gemensamt.
