Sex finalister kämpar för framtiden i världens största miljöpris. Ett av bidragen kommer från svenskt håll.
Hur vi äter har blivit en av de främsta orsakerna till miljöförstöring. Dagens livsmedelssystem orsakar massiva utsläpp, utarmar jordar, förbrukar färskvattenresurser, bidrar till övergödning – och slösar bort enorma mängder mat. Men att sluta äta är förstås inget alternativ. Frågan är: kan vi skapa ett hållbart matsystem i tid?
Det är just den frågan som Food Planet Prize försöker besvara. Med en prissumma på 2 miljoner dollar – världens största miljöpris – belönar priset nytänkande och skalbara lösningar som kraftigt minskar matproduktionens miljöpåverkan. Årets sex finalister representerar projekt från fem kontinenter, alla med en sak gemensamt: de har potential att förändra spelets regler.
Matens miljöavtryck – ett underskattat hot
Det globala livsmedelssystemet står i dag för över en tredjedel av världens växthusgasutsläpp, och i många länder är jordbruket den största källan till förlust av biologisk mångfald, vattenbrist och markförstöring. Samtidigt kämpar miljontals småskaliga bönder med låg produktivitet och osäker inkomst.
Lösningarna som krävs måste vara vetenskapligt grundade, praktiska att införa – och tillräckligt kraftfulla för att påverka hela systemet.
Sex initiativ som kan förändra framtiden
1. Adaptive Symbiotic Technologies (USA)
Med hjälp av naturligt förekommande mikrober och svampar som lever i symbios med växter har AST utvecklat produkterna BioEnsure och BioTango. De gör grödor mer stresståliga, effektiviserar vatten- och näringsupptag och minskar behovet av konstgödsel. Pilotprojekt i Afrika och Asien visar skördeökningar på upp till 60 procent.
2. Astungkara Way (Indonesien)
Risodling står för hela 11 procent av de globala metanutsläppen. Astungkara Way introducerar ett system kallat Complex Rice Systems, som förenar modern agronomi med traditionell kunskap. Genom biologisk mångfald – med ankor, fiskar och vattenväxter – minskar metanutsläpp och vattenförbrukning samtidigt som böndernas motståndskraft ökar.
3. NitroCapt (Sverige)
Konventionellt kvävegödsel står för lika mycket utsläpp som hela flygindustrin. NitroCapt använder en patenterad plasmaprocess för att producera kvävegödsel utan väte från fossila källor. Resultatet: kraftigt minskade utsläpp, förbättrad jordhälsa och billigare gödning – särskilt viktigt för jordbruk i det globala syd.
4. Pride on Our Plates (Kina)
I Kina slängs 35 miljoner ton mat årligen, varav mer än hälften i konsumtionsledet. Pride on Our Plates arbetar med beteendeförändring i restaurangbranschen, och har nått 60 miljoner konsumenter genom kampanjer och pilotprojekt i sex städer. Målet är att minska matsvinnet genom utbildning och samverkan med små och medelstora företag.
5. Semion (Argentina)
Skadedjur utvecklar resistens mot bekämpningsmedel – en ekologisk och ekonomisk katastrof. Semion använder i stället fytostimulanter som aktiverar växternas egna försvarsmekanismer. Detta minskar behovet av kemikalier, skyddar skördar och minimerar riskerna för jordbruksarbetare och kringliggande samhällen.
6. Virtual Irrigation Academy (Australien)
I låginkomstländer brister ofta vattenförvaltningen i jordbruket. VIA har utvecklat enkla men effektiva marksensorer som ger småbrukare bättre beslutsunderlag för bevattning och gödning. Resultatet: större skördar, mindre vattenförbrukning och mer rättvis resursfördelning. Tekniken används redan i över 20 länder.
