Frival tros uppgradera avfall till resurs

13 apr 2021
Idag överlämnas ett förslag till regeringen om att införa ett så kallat frival kring kommunalt avfall. Det öppnar för att göra det möjligt för både privata och offentliga verksamheter att bestämma vilken aktör som ska få ta hand om det egna hushållsliknande avfallet och se till att det återvinns ur ett tydligare resursperspektiv.

Förra veckan röstade Europaparlamentet igenom ambitiösa tilläggsförslag på bindande cirkulära mål, och det knappt ett år sedan EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi antogs. Förslaget antogs med överväldigande majoritet med 574 röster av 691 möjliga.

Ethel Forsberg, utredare av verksamheters kommunala avfall.

”För att en cirkulär ekonomi ska skapas krävs privat ägande, tydliga nationella regelverk med tillsyn och konkurrens. Det är precis dessa tre grundprinciper som frivalet möjliggör genom ekonomiska incitament, spårbarhet och marknadsprissättning.”

 

Det säger Ethel Forsberg, som är ansvarig för utredningen Äga avfall – en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2021:24) som överlämnades idag till Miljödepartementet. Ethel Forsberg fick i uppdrag av regeringen i juli 2020 att utreda alternativa lösningar för ökade möjligheter för yrkesmässiga verksamheter att ta hand om sitt kommunala avfall. I uppdraget ingick också att utreda vidare det förslag till frival som regeringen tidigare har presenterat.

Frival innebär att verksamheterna kan
välja att hantera avfallet på annat sätt
än att lämna det till kommunen.

Enligt förslaget i utredningen ska kommunerna ha grundansvaret för kommunalt avfall som har producerats i
eller i samband med yrkesmässig verksamhet. Men verksamheterna ska ges möjlighet att lämna den kommunala hanteringen och själva bestämma över transport och behandling av sitt avfall.

Utredaren Ethel Forsberg menar enligt  pressmeddelandet att den svenska frivalsmodellen skulle innebära en
kontrollerad övergång från kommunalt till privat ansvar för verksam­heternas hushållsliknande avfall. På kort sikt skulle
ett frival leda till förstärkt kontroll av avfallshanteringen, minskade kostnader
och ökad material­återvinning. Vidare att
det på lång sikt skulle gynna nya innovativa cirkulära materialflöden där producenter tar ett större ansvar för sina produkter och
avfall ses som en resurs. 

Definition av begreppet avfall

Med avfall menas alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Ekonomiskt värde,  användning eller återanvändning spelar inte någon självständig roll för om något definieras som avfall eller inte. Källa: Naturvårdsverkets. 

Ordet har sitt ursprung från det som ”föll av” vid slakt och inte användes. Det som definierades som avfall var helt enkelt det som inte kunde användas.

Det här innebär förslaget i korthet:

  • Frival föreslås börja gälla redan från 1 januari 2022.
  • En anmälan om frival omfattar både transport och behandling av avfallet.
  • Anmälan om frival görs till kommunen sex veckor innan det ska börja tillämpas.
  • Verksamheten ska kunna uppvisa ett kontrakt där det framgår att de anlitar en yrkesverksam avfallsentreprenör.
  • De som transporterar och behandlar avfallet ska årligen rapportera in uppgifter om hanteringen till sin kommun.
  • Tillsynsmyndigheten ska kunna återkalla en registrering om frival.

 

För att utredningens förslag ska bli möjlig behöver miljöbalken, avfallsförordningen respektive miljösanktionsförordningen ändras.  

Utredningen uppskattar att de flesta verksamheter kommer fortsätta hantera sitt avfall i kommunens regi, men att drygt 7 000 verksamheter kommer byta till privat avfallsinsamling inom 5 år. Det skulle innebära i mängd ca 130 000 ton av verksamheternas kommunala avfall (cirka 27 procent).

Den största mängden kommunalt avfall från verksamheter kommer från restauranger och hotell och en stor andel uppstår även i offentliga verksamheter som skolor, förskolor, vård och omsorg.

Kommunalt avfall från livsmedelsbutiker och restaurangkök hanteras i dag som verksamhetsavfall, exempelvis frityroljor, men det kan behöva klassas om med anledning av det nya begreppet kommunalt avfall och som  definition ej är prövad. Se faktaruta.

”Kommunalt avfall” - definition och ansvar

Kommunalt avfall är avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. Begreppet infördes i svensk lagstiftning den 1 augusti 2020 och ersatte begreppet hushållsavfall. EU-kommissionen arbetar på att ta fram vägledande riktlinjer för vad som ska definisieras som kommunalt avfall. 

Kommunalt avfall är exempelvis:

  • Blandat avfall och separat insamlat avfall från hushåll, inklusive papper och kartong, glas, metall, plast, biologiskt avfall, trä, textilier, förpackningar, avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning, förbrukade batterier och ackumulatorer, grovavfall, inklusive madrasser och möbler.
  • Avfall som inte kommer från hushåll, men som liknar det till sin art och sammansättning.

 

Detta är ej kommunalt avfall:
avfall från tillverkning, jord- och skogsbruk, fiske, septiktankar, avloppsnät, avloppsrening, bygg- och rivningsavfall, eller uttjänta bilar.

 

Kommunen ansvarar för att kommunalt avfall behandlas och transporteras bort från den fastighet där avfallet finns. I vissa fall kan kommunen överenskomma med fastighetsinnehavare om alternativ hämtningsplats, eller genom beslut anvisa hämtningsplats inom rimligt avstånd från fastigheten. 

Fakta/text är hämtad från Naturvårdsverkets hemsida.

Läs utredningen i sin helhet HÄR

Den är på 433 sidor och laddas bäst ner via dator. 

 

TEXT: ANN-SOFIE GRANZELL

Dela artikeln!