Sanering av fossil olja är idag besvärligt och inte särskilt miljövänligt. Huvudmetoden går ut på att lägga de förorenade massorna på deponi. Men nu en oväntad hjälp kommit från naturen själv, en svamp som äter olja.
I Ytterby gruva strax utanför Waxholm i Stockholms skärgård har ett reningsverk byggts där svampar bryter ner och återvinner oljebaserade föroreningar. Bergrummet var under kalla kriget ett av Försvarsmaktens bränsledepåer och är i stort behov av sanering.
– Vi ville utveckla en metod där oljor bryts ned på ett hållbart sätt och kan återgå till de naturliga kretsloppen – tillbaka till kolcykeln. Därför tog vi inspiration från naturens bästa nedbrytare, nämligen svamparna, och utvecklade en teknik där de fossila oljorna blir till miljövänlig biomassa”, säger Magnus Ivarsson, Vd för Mycomine som byggt anläggningen.
Svamparna bryter ned oljorna och omvandlar det till biomassa som kan återvinnas på ett hållbart sätt i naturen.
Behovet är stort inom industri, kommuner och förvaltning. Hundratals miljoner ton oljebaserade föroreningar ligger på deponi och väntar på att bearbetas. Och varje år ökar volymerna.
Anläggningen i Ytterby gruva är i mindre skala ge erfarenheter inför kommande större reningsverk berättar Magnus Ivarsson
VD Mycomine för Cirkulära affärer.
Hur går det? Har några problem och utmaningar dykt upp?
Efter två månader av pilottestet går försöken mycket bra. Faktum är att de första preliminära resultaten är över förväntan.
Hur ser materialet som produceras ut? Antar att det inte ser ut som svamp?
Slutprodukten i processen är biomassa, alltså svamp. Det kommer sig av att när svampen som tillsätts i systemet bryter ner oljorna så tar de upp kolatomerna och bygger ny biomassa av, alltså nya celler. Resultatet är en gråaktiga gegga när den är blöt. Lite äcklig faktiskt…
Vad kan det användas till? Kan man tänka sig någon ytterligare användning av det nedbrutna materialet? Är det näringsrikt? Kan det komposteras eller användas till jordförbättring eller något annat?
Biomassa är ett mycket användbart material. Antingen kan det bara komposteras och återvinnas tillbaka till naturen – till de naturliga kretsloppen. Men produceras stora mängder biomassa kan det säljas vidare för till exempel pelletsproduktion, biobränsleproduktion eller framställning av olika eko-material som isolering exempelvis. Svamp är lite trendigt just nu och används för konstruktion av möbler, kläder med mera.
Hur ser marknadens behov ut? Finns det efterfrågan? Och hur är kostnadsbilden jämfört med traditionell sanering?
Marknadens behov är enormt. Bara i Sverige ligger det drygt 500000-1000000 ton av oljebaserade föroreningar på deponi och väntar på hantering. Dessutom finns en kontinuerlig produktion av oljor inom industrin som måste tas om hand. Dagens metoder går ut på att bränna oljorna vilket innebär att det avgår som koldioxid till atmosfären och ökar på växthuseffekten. Det vill alla inblandade parter undvika, så efterfrågan på en hållbar metod som vår är enorm.
Det vi gör utöver positiv klimatpåverkan så reducerar vi kostnaderna för deponi, transport och förbränning, vilket är en stor ekonomisk vinst.
Hur ser lagar och regler ut, finns det behov av justerad policy från lagstiftare eller är det bara att implementera er metod rakt av?
För att implementera vår metod behövs inga justeringar i lagar och regler.
Henrik Persson