Trots att den cirkulära andelen av ekonomin fortsatte minska 2023 är det ingen tvekan om att världen är inne i en omställning. Intresset och arbetet med den cirkulära ekonomin har tredubblats på några år och nu blivit vardag i många ekonomiska och industriella sammanhang, däremot hänger inte politiken med i samma takt, enligt den nya upplagan av Circularity gap report.
Andelen sekundära material har minskat stadigt sedan Circularity Gap Report började mäta det: från 9,1 % 2018 till 7,2 % bara fem år senare 2023.
Det beror främst på att den totala mängden material som konsumeras av den globala ekonomin att ökar.
Rapportförfattarna fokuserar detta år på vad politiken bör göra för omställningen till cirkulär ekonomi. Uppmaningarna handlar till stor del om ökat samarbete om spelregler, nya synsätt och sociala åtgärder.
Policyer och rättsliga ramar bör stimulera hållbara och cirkulära metoder samtidigt som de straffar skadliga sådana. Skattesystem bör ändras för att säkerställa att priserna inkluderar alla kostnader även sådana som är kopplade till miljö- och hälsoeffekter. Detta kan göras genom koldioxidprissättning och resursskatter och utnyttja offentliga investeringar för att gynna cirkulära lösningar.
Särskilt pekas livsmedelsproduktion, bygg, tillverkande industri och finansiering ut som områden som behöver reformeras.
BNP som ett mått på ekonomisk framsteg måste kompletteras och/eller ändras med nya mått som tar hänsyn till helheten. Nya mål behövs för att flytta målet från att maximera ekonomisk produktion till att maximera mänskligt välbefinnande inom planetära gränser.
En övergång till en cirkulär ekonomi kräver statlig planering, en stark socialpolitik och införandet av specialiserade offentliga arbetsförmedlingar som hanterar omställningen av arbetstagare. Utbildning av arbetskraften världen över, skuldavskrivning och skuldsanering kan göra det möjligt för fattigare länder att investera i den cirkulära ekonomin, menar rapportförfattarna.
