Politiker behöver sätta igång med de åtgärder för cirkulär ekonomi som Sverige kan göra själva utan att vänta på EU. Det är budskapet från Svenskt Näringsliv när de nu släpper en rapport med 43 konkreta förslag som regering och riksdag kan ta tag i, de flesta redan denna mandatperiod.
Näringslivets hus på Östermalm i Stockholm har nog länge inte betraktats som en borg för miljöhänsyn och tankar om cirkulär ekonomi. Tillväxt, avregleringar och skattesänkningar var i årtionden paradgrenar för husets största hyresgäst, organisationen Svenskt Näringsliv.
Om nidbilden någonsin var sann så är det i vart fall inte det längre. Samtal och arbete om framförallt cirkulär ekonomi surrar i lokalerna på ett sätt som aldrig förr. Den som ansvarar för cirkulär ekonomi på organisationen idag har medvind och starkt stöd inifrån.
– Jag det är insikten stärkts i att omställningen händer runt om i världen oavsett vad vi i Sverige gör, säger Marcus Wangel policyexpert inom miljöpolitik på Svenskt Näringsliv.
Gröna given i EU kommer innebära stora investeringar. Stora satsningar i USA, Kina och även att andra länder. Här vill även svenska företag vara med och konkurrera.
– Vi i Sverige har ett fönster som är öppet nu under X antal år. Men om vi inte tar den chansen nu så kommer investeringarna till något annat land.
Nu är det snarare den politiska arenan som behöver knuffas på. Kanske inte för att politiker är motståndare till en mer cirkulär ekonomi, men medvetenhet och kunskapen är låg menar Marcus Wangel.
– Samtliga partier har lämnat in riksdagsmotioner som rör cirkulär ekonomi och i olika enkäter sagt att det här är en prioriterad fråga, så man får ju förutsätta att de menar allvar med det.
– Anledningen till att det inte händer mer politiskt beror delvis på en okunskap hos politiken om vad det cirkulär ekonomi är. Någon djupare förståelse finns inte. Så det behövs ett jättekompetenslyft, tror jag.
Men att politiken är lite långsam på agera för cirkulär ekonomi beror inte bara på okunskap menar Marcus Wangel. Partierna bedömer nog att ämnet inte är något som lockar väljare i någon stor utsträckning.
– Hittills har det inte varit väljarmässigt tillräckligt intressant. Och det återspeglas i media. Klimathotet kan vi läsa om nästan dagligen. Det är ju väldigt sällan man läser om cirkulär ekonomi i någon av de stora morgontidningarna. Och då skapas inte riktigt det här trycket som behövs.
Svenskt Näringsliv släppte i veckan som gick en rapport med 43 konkreta förslag för att få politikerna att öka takten i omställningen till en cirkulär ekonomi. Förslagen handlar i stor grad om regler och andra åtgärder som går att genomföra här i Sverige inom de närmsta åren.
– Vi har märkt när vi pratar med svenska politiker är att de kanske gömmer sig bakom EU ibland. Att de säger, vi inväntar det här i EU-förordningen eller reviderat direktiv. Och då hamnar det lite i skymundan vad vi i Sverige faktiskt kan göra själva.
Men det är inte näringslivet ensamt som ska förmå politikerna att sätta mer fart. Det är snarare ett lagarbete där forskarsamhället och civilsamhället spelar viktiga roller för att att driva på debatten och ha de långsiktiga perspektiven.
– Politiken är mycket mer kortsiktig, tänker mandatperioder, väljer strategiskt. Som om vi tre, näringsliv, forskare och civilsamhället, kan utöva tillräckligt stor tryck på politiken kommer det nog ge resultat. Men vi behöver också en era av politisk vilja och mod.
Som exempel tar Marcus Wangel heta politiska frågor minskade utsläpp från biltrafiken. Frågor som är viktiga men handlar om punktinsatser.
– Medan all annan resursförbrukning talas det väldigt lite om. Och det blir väldigt svårt att nå klimatmålen om inte får in ett grundläggande materialresursperspektiv.
Rapporten ”Hur kan Sverige bli mer cirkulärt? Styrmedel och åtgärder för ökad resurseffektivitet”, innehåller många förslag och de spaltas i kronologisk ordning snarare än prioriteringordning. Alla är på sitt sätt viktiga menar Svenskt Näringsliv.
På frågan om det ändå finns några förslag som är värda att särskilt lyfta fram svarar Marcus Wangel att införandet av frivalsreformen är något som kan göras på en gång och ge stor effekt.
Frivalsreformen handlar om att äga sina egna sopor. Idag är hanteringen och ägandet av det som kallas avfall starkt reglerat vilket kan få smått absurda konsekvenser. Exempelvis en snabbmatkedja som använder stora mängder frityrolja och tvingas betrakta denna som avfall trots att det är en värdefull resurs.
– Idag har kommunerna i väldigt hög utsträckning rätten att komma och hämta avfall. Medan vi menar att kan företagen få behålla ägandet över det avfall de själva skapar så är det mycket större chans att det förädlas vidare. Att de hittar lösningar antingen de själva eller andra företag förädlar råvaran och håller den i en cirkulär loop, säger Marcus Wangel.
Men friare tyglar för företagen måste också följas av starkare tillsyn menar Svenskt Näringsliv. Tillsynsmyndigheter kan behöva både mer resurser och tillföra kompetens.
– Hade tillsynen fungerat bra då hade vi sluppit sådana som avfallbolaget Think Pink. Och det hänger ju också ihop med den organiserade avfallsbrottsligheten. Men allt är inte bara att stoppa de som är kriminella utan det handlar om att förenkla för de som verkligen 99 av 100 företag vill ju ofta göra rätt.
Ett annat förslag som går att genomföra omgående och som bedöms få stor effekt är avskaffandet av elektronikskatten.
– Den utgör ett jättehinder för att kunna få till cirkulära elektronikflöden. Det saknar totalt någon miljöstyrande effekt. Det visar flera utredningar, däribland regeringens egna. Istället gör det att återbruk av elektronik blir dyrare.
Svenskt Näringsliv och Marcus Wangel har förhoppningar om brett politiskt stöd för sina förslag och att många kan genomföras redan under innevarande mandatperiod. Men det är trots allt bara en start. Mycket arbete återstår för att ekonomin ska bli mer cirkulär.
– Vi säger att det här kan Sverige göra nu. Sen har vi ännu fler förslag som en ny EU-kommission behöver ta tag i, säger Marcus Wangel.
