Nya metoder ska nu tas fram för att använda restströmmar från skogs och pappersindustrin till att gödsla skogen i ett samarbetsprojekt mellan branschen och akademin.
Att skogen ska växa och lagra in kol är en av de mest betonade metoderna för att Sverige ska nå sina klimatmål. Men för att gynna tillväxten behövs det tillföras näring, idag ofta framtagen med fossila bränslen.
För att skogen ska hjälpa oss maximalt i klimatarbetet måste kretsloppen slutas och näringsämnena till gödslingen hämtas någonstans i produktionsleden.
Maria Sandberg leder nu ett samverkansprojekt som ska lösa det problemet genom att utveckla en ny typ av hydrokol.
– Restflöden som slam och askor kan bli värdefulla komponenter för nya lösningar. Genom att förädla slammet till hydrokol och blanda det med biobränsleaska skapar vi en ny produkt som kan gödsla och alkalisera skogsmark eller användas som näring vid plantskolor, säger projektledaren Maria Sandberg, som är universitetslektor i miljö- och energisystem och projektets forskningsledare.
Det mineralgödsel som vanligtvis används för skogsmarker består av ändliga resurser och kräver mycket energi att framställa. Nu utforskar ledande branschaktörer om en ny typ av gödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk, kan ersätta den traditionella metoden och minska skogsbrukets klimatavtryck. Målet är att utveckla ett nytt gödsel, som sluter skogens kretslopp och skapar värden för både marknad och miljö.
Det nya gödningsmedlet baseras på näringsämnen och mineraler som träd tar upp medan de växer. Ämnena ansamlas i sidoströmmar som slam och askor inom pappers- och massaindustrin. Tidigare forskningsprojekt vid Karlstads universitet har visat att dessa kan omvandlas till ett effektivt och naturligt gödslingsmedel för växande skog.
– För att minska användningen av fossila råvaror behöver vi bli bättre på att sluta kretsloppen och få varje naturresurs att räcka längre, säger Maria Sandberg.
Projektet leds av Karlstads universitet och sker i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Paper Province och Skogsstyrelsen samt företagen Stora Enso, C-Green, Econova och MEWAB.
Satsningen har beviljats medel från Energimyndigheten, Vinnova och Formas, för att utveckla tekniken och undersöka hydrokolets miljöeffekter. Aktörerna ska även undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för storskalig användning, samt lägga grunden för nya cirkulära affärsmodeller.
– När hydrokolet återförs till skogen ligger det kvar stabilt under lång tid där det binder kol och bidrar till mindre koldioxid i atmosfären. Det handlar om att försöka sluta cirkeln, säger Maria Sandberg.
