Sverige har tidigare setts som ett föredöme i miljöfrågor. Och inom industrin finns ett stort intresse för den kommande omställningen till cirkulära affärsmodeller. Men mer behöver göras enligt en ny forskningsrapport.
Hur går det egentligen för industrins omställning till cirkulära affärsmodeller? Det har två forskare tagit reda på och släpper nu en rapport i Entreprenörskapsforums regi.
Det handlar om den tunga industrin, den som dominerar svensk ekonomi men som det sällan talas om. Storföretag som SKF, Siemens och Scania. Förändringar där når sällan allmänhetens öron – men kan ha mycket större påverkan på klimatet än platspåseskatt eller flygskam.
Utsläppsminskningar på 60 procent
Siemens fokuserade nyligen på att minska koldioxidutsläpp från gasturbiner och tog fram en lösning med 500 avancerade sensorer som i ett nytt system övervakar och optimerar processen. Och resultatet blev en smått otrolig minskning av utsläppen med mellan 50 och 60 procent. Brett genomfört minskar det utsläppen lika mycket som om 200 miljoner fossilbilar ersätts med elbilar.
Husqvarna har infört ett system för sina tyngre batteridrivna trädgårdsmaskiner där en månadsavgift ger tillgång till hela maskinparken och batterierna. Det har stor betydelse eftersom den ekonomiska tröskeln för trädgårdsföretag att gå över till batteridrift oftast är oöverstiglig. Och trädgårdsmaskiner med sina små och ineffektiva motorer är en stor källa till utsläpp.
SKF har infört ett system för smörjolja för industrier där den renas, återställs till nyskick och kan användas igen.
Alfa Laval erbjuder att rena ballastvattnet på fraktfartyg som en tjänst så att samma utrustning kan användas av många fartyg istället för att varje fartyg ska ha sitt eget. Resurseffektivt, men det ökar även användningen eftersom inte alla fartyg har en reningsanläggning idag utan ofta i smyg dumpar orenat vatten i havet.
Alla är de exempel på stora resultat, och också stora investeringar. Och det är också en av hindren för utveckling som forskarna ser. Höga initialkostnader med osäker prognos om framtida avkastning. Ekonomiska modeller och kunskap om riskbedömning ligger efter i utvecklingen.
Ingen har ställt om helt
Så även om det pågår en omställning är den inte i en omfattande skala. Forskarna hittar inte ett enda exempel på ett stort industriföretag som helt och hållet har gått över till cirkulära affärsmodeller.
Hindren är fler än rent ekonomiska. Det är omöjligt att skapa en cirkulär råvaruhantering ensam inom företaget, oavsett hur stor man är. All produktion är en del av ett stort nätverk av leverantörer och dessa måste också ställa om samtidigt. Lösningen är samverkan och ansträngningar för att hitta gemensamma fördelar.
Industriföretag är duktiga på innovation och produktion. Men det som behövs i cirkulära affärsmodeller är betydligt mer kompetens inom kundservice, underhåll och kundbemötande för att bygga långa relationer. En cirkulär kund kan vara svår att knyta till sig och syftet är att den aldrig ska lämna kretsloppet. Det innebär för företagen en övergång till allt mer vara en tjänsteleverantör som agerar tillsammans med kunden.
Samtidigt finner forskarna att en övergång till cirkulär affärsmodell medför konkurrensfördelar både på kort och medellång sikt.
Rapporten är skriven av professorerna Vinit Parida och Johan Frishammar vid Luleå tekniska universitet och finns att läsa här.
