Den pågående gröna omställningen medför rörlighet på arbetsmarknaden där jobben flyttas från utsläppsintensiva företag till gröna branscher. Men den gröna industrin har svårt att hitta tillräckligt med kompetens bland arbetskraften.
Takten i omställningen göra att företagen har svårt att hitta rätt kompetens och hundratusentals yrkesverksamma skulle behöva omskolas för att möta efterfrågan. Det konstaterar en ny rapport från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys).
69 procent av svenska arbetsgivare försöker eller planerar rekrytera ”grön talang”. Yrkeskategorier som det råder brist på är installations-, drift- och elkraftstekniker, yrkeslärare, montörer, installatörer, elektriker, elentreprenörer, mekaniker, underhållspersonal, maskinförare, vvs-installatörer, processoperatörer och driftspersonal. Men också kompetens inom IT, HR, ekonomi, försäljning, finans och samhällsplanering efterfrågas nu och i prognoser.
Hundratusentals redan yrkesverksamma skulle behöva
vidareutbilda sig för att möta nya krav. Branscherna har behov av kompetens på samtliga nivåer, från gymnasiekompetens och yrkesutbildning till forskning för att kunna genomföra den gröna omställningen.
Runt storstäderna, Norrbotten, Västerbotten och Östergötland, det är där jobben i den gröna omställningen finns. Det är också i dessa regioner som antalet gröna jobb väntas öka, framförallt i branscher som energi och batteritillverkning.
Den gröna omställningen kommer generera nya arbetstillfällen som väger upp och överträffar de som försvinner i utsläppsintensiva branscher menar Tillväxtanalys.
– Vi ser att efterfrågan på grön kompetens ökar. Kompetensutveckling och vidareutbildning kommer därför att vara viktigt för att klara av att möta efterfrågan på rätt kompetens, säger Lovisa Högberg, analytiker, Tillväxtanalys.
De regionala förutsättningarna lyfts fram som en utmaning. För norra Sverige nämns den geografiska matchningen som ett hinder med tanke på den stora efterfrågan på arbetskraft och det demografiska läget.
Sysselsättningen inom miljösektorn, det som i statistiken kallas ”gröna jobb”, har ökat de senaste 20 åren och låg 2021 på knappt 163 000 förvärvsarbetande.
Med ”Gröna jobb” menas ”de som bidrar substantiellt till att bibehålla eller återställa miljökvaliteter och att undvika framtida skada på jordens ekosystem”.
Miljösektorn definieras som den delen av Sveriges ekonomi som alstrar miljövänliga varor och tjänster samt hållbar resurshantering.
Förädlingsvärdet i miljösektorn var 224 miljarder kronor år 2021. En ökning från 2,6 % år 2003 till 4,1 % år 2021.
Journalist
Henrik Persson