Sverige har idag bland de lägsta priserna på diesel och bensin i Europa, men priserna kommer troligtvis att öka. Hur har andra länder gjort för att kompensera höjda bränslepriser och vad tycker svenska folket? Detta har Fossilfritt Sverige låtit undersöka.
Sveriges fossila utsläpp beräknas öka kraftigt på grund av regeringens beslut att sänka inblandningen av biobränsle i bensin och diesel. Det kan betyder att Sverige riskerar kraftiga böter till EU.
Ett av argumenten för de sänkta priserna har varit att värna de på landsbygden som anses inte ha råd. Men det är bara tre procent av hushållen som har lägre inkomster, bor på landsbygd eller småstad eller har dieselbil. Opinionen har fått uppfattningen att denna grupp är betydligt större.
32 procent kan tänka sig att betala mer per liter för bensin och diesel för att Sverige ska nå klimatmålen. I undersökningen uppger också 17 procent att de aldrig köper bensin och diesel och därför inte kan svara på frågan. Tillsammans bildar de grupperna 49 procent som inte skulle protestera mot en prishöjning. 42 procent av folket kan inte tänka sig höjt pris.
En majoritet är positivt inställda till flera olika lösningar som kompenserar eller stödjer låginkomsttagare eller människor på landsbygd.
– Nu behöver vi utveckla träffsäker klimatpolitik för att visa hur vi klarar våra EU-mål på ett hållbart sätt. Dessutom vill bilindustrin och drivmedelsindustrin få fart på försäljningen av elbilar och biodrivmedel, vilket försvåras med låga priser på diesel. Men då behöver vi samtidigt hitta sätt att kompensera människor som får det tufft ekonomiskt, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.
Frågor och svar:
1. De höga priserna på diesel förra året påverkade ekonomin för delar av befolkningen särskilt mycket. Hur många procent av Sveriges hushåll tror du har inkomst under medianen och äger en dieselbil och bor på landsbygden eller i småstad?
3. I Frankrike kan låginkomsttagare som är beroende av bil i vardagen leasa elbil till ett förmånligt pris – 1150 till 1700 kronor i månaden – genom ett statligt stöd. Borde Sverige införa ett liknande system?
4. I Norge har “Right to Charge” skrivits in i lag. Det innebär att personer som bor i lägenhet ska ha rätt att få tillgång till laddning på parkering som tillhör fastigheten, om det inte finns särskilda skäl att neka detta. Det gör det enklare för personer som bor i lägenhet att kunna ladda sin bil billigt, precis som för villaägare. Bör ett liknande system införas i Sverige?
5. I en utredning som tagits fram på uppdrag av regeringen föreslås att all koldioxidskatt på bensin och diesel som kommer in i statskassan ska återbetalas till Sveriges medborgare. Alla invånare skulle då få lika mycket pengar tillbaka oavsett hur mycket bensin eller diesel de köpt under året. Ett liknande system finns i Kanada. Bör Sverige införa ett sådant system?
6. För människor som bor på landsbygden påverkas hushållsekonomin mer när drivmedel blir dyrare. I en utredning som tagits fram på uppdrag av regeringen föreslås ett särskilt transportstöd till personer som till exempel har mer än 50 km till närmaste tätort med minst 3000 invånare. Bör ett sådant stöd införas?
