Stopp för engångsplast i Sverige

4 nov 2021

Det blir snart förbjudet med artiklar som tops, sugrör och ballongpinnar när Sverige inför EU:s engångsplastdirektiv. Det kommer också att kosta att skräpa ner, och snabbmat ska erbjudas i flergångsförpackningar.

Det beslutade regeringen i går enligt ett pressmeddelande. Plast och särskilt engångsplast har en särställning bland de utmaningar som måste hanteras för att nå en cirkulär ekonomi.

Konsumtion av plast behöver minska och återvinningen öka.
EU har gemensamt beslutat att de mest skadliga engångsplastprodukterna ska förbjudas. Plast består nästan uteslutande av fossil råvara och användningen av ny plast ökar kraftigt. Många plastprodukter är utformade så att de orsakar stort lidande på djurlivet. En alltför låg andel av plasten återvinns och när plasten i stället förbränns ger det utsläpp av fossila växthusgaser. Engångsplastprodukter ska inte finnas på marknaden utan ersättas med bättre alternativ.

”Engångsplast spelar en viktig roll i vårt samhälle men ska användas med försiktighet och så långt som möjligt återvinnas. De beslut som regeringen har fattat i dag innebär att vi tar ett samlat grepp kring hur vi använder engångsplast. Rätt plast ska användas på rätt plats”, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Besluten i korthet

Förbud från 1 januari 2024: 
Engångsplastprodukterna bomullspinnar (tops), sugrör, bestick och ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar, tallrikar samt matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren kommer att förbjudas.

Förbud från 1 januari 2024
Engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast.  

Förbud från 30 april 2022
Att använda konfetti av plast utomhus.

Dryckesflaskor av PET ska  innehålla återvunnen plast med
minst 25 procent år 2025,
minst 30 procent år 2030.

Regeringen verkar för ett EU-beslut om att alla engångsplastförpackningar år 2030 ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast.

Nedskräpningsavgifter

Regeringen har även tagit beslut om att införa en nedskräpningsavgift: Naturvårdsverket ska ta fram förslag på hur det ska genomföras. Nedskräpning av glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter kostar skattebetalarna ca 1 miljard kronor om året enligt pressmeddelandet. Regeringen går nu på linjen ”förorenaren betalar”. Intäkterna ska fördelas till kommunerna utifrån invånarantal, för att användas till den städning som kommunerna utför. Som grund för att fastställa nedskräpningsavgiftens storlek kommer nationella skräpmätningar att göras.

 

Text: Ann-Sofie Granzell
Källa: Regeringen

Dela artikeln!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin