Så lite cirkulärt är Sverige

11 apr 2022

Sverige är inte ens hälften så cirkulärt som genomsnittet globalt och har den fjärde största resursutvinningen i världen. Det visar en analys gjord av nederländska Circular Economy och statens forskningsinstitut RISE.

Den svenska ekonomin är 3,4% cirkulärt, att jämföra med det globala genomsnittet på 8,6%. Varje år tillförs mer än 266 miljoner ton resurser till den svenska ekonomin, vilket innebär närmare 25 ton per person. En siffra som ökat de senaste åren. Det innebär att Sverige har den fjärde största resursutvinningen i världen, varav ungefär hälften utvinns utomlands.

Att Sverige är 3,4% cirkulärt betyder att den stora majoriteten av resurserna som används i den svenska ekonomin kommer från jungfruliga källor. Det betyder inte att 96,6% av de material som strömmar genom landets ekonomi går till spillo eller till sin natur är ‘dåliga’. Cirkularitetsgapet består av en rad delar. 40% av materialet lagras upp i samhället i form av byggnader och infrastruktur, och cirka 36% av materialen utgörs av biomassa med potential för att cirkuleras som exempelvis träprodukter och matgrödor. Även om material i båda dessa kategorier kan återvinnas, kommer det att ta relativt lång tid innan detta är möjligt. Bra design är avgörande för att säkerställa att återvinning går att genomföra med ett högt värde på återvunnen råvara.

Det går inte att uppnå en cirkularitet på 100% men det är möjligt med rätt åtgärder, enligt analytikerna, att fördubbla Sveriges cirkularitet till 7,6%. Det skulle minska det materiella fotavtrycket med 42,6%, vilket ger enorma fördelar för klimatet och den biologiska mångfalden samtidigt som det minskar föroreningar och resursutarmning. Det handlar i stora drag om att  tillverka och bygga cirkulärt, omforma utvinningsindustrin och ha en ansvarsfull design av förbrukningsvaror. 

Övergången från linjär till cirkulär i det svenska näringslivet går trögt, på grund av icke-stödjande politiska beslut, finanssektorns karaktär och bristande kunskap och kompetens enligt författarna. Även om vissa initiativ som Delegationen för cirkulär ekonomi och Fossilfritt Sverige har drivit på att införliva cirkulära principer, har detta ännu inte skett i någon större utsträckning. Nu behövs en förändring av tankesättet både politiskt och från företag för att driva det holistiska tillvägagångssätt som behövs.

Ett antal rotorsaker till att Sverige bara är 3,4 procent cirkulärt och vilka åtgärder som behövs för att öka den svenska cirkulariteten presenteras, grupperade i fyra kategorier: 1) Juridiska och reglerande, 2) Ekonomiska och finansiella, 3) Teknologiska och kapacitetsbaserade och 4) Kulturella och beteendemässiga. Se faktaruta.

Rotorsaker att sverige bara är 3,4% cirkulärt och åtgärder för att äka cirkulariteten:

JURIDISKA OCH REGLERANDE

Rotorsaker:

  • En snäv syn på cirkularitet är vägledande för regeldiskursen i Sverige
  • Lagstiftningen styrs till stor del av minskade utsläpp snarare än materialanvändning

Åtgärder:

  • Uppdatera regelverk för att återspegla ett holistiskt synsätt på cirkularitet genom hela produktens livscykler
  • Basera policyn även på materialanvändning – inte bara utsläpp
  • Skapa obligatoriska mål för sekundär materialanvändning – inte bara cykling i slutet av livet
  • Förkämpa en grön skatteväxling från arbete till jungfruliga resurser


EKONOMISKA OCH FINANSIELLA HINDER

Rotorsaker:

  • Marknader har formats till en linjär ekonomi
  • Affärsmodellerna är fortfarande i stort sett linjära
  • Möjligheterna till cirkularitet ligger i offentliga upphandlingar – men är i stort sett outnyttjade
  • Utan ett system som tar hänsyn till externa effekter, är producenterna inte starkt motiverade att minska avfallet

Åtgärder:

  • Växla bort från linjära affärsmodeller
  • Stödja cirkulär upphandling
  • Övervaka och mildra ekonomiska återhämtningseffekter

 

TEKNOLOGISKA OCH KAPACITETSBARIÄRER

Rotorsaker:

  • Tekniska utmaningar kvarstår med att sortera och cykla olika avfallsströmmar till en hög standard
  • Att verifiera egenskaperna hos sekundära material ger problem

Åtgärder:

  • Främja den ständiga förbättringen av teknik för högvärdig cykling
  • Stärka cirkulär kapacitetsuppbyggnad
  • Prioritera och stimulera åtgärder för att begränsa lagerexpansion

 

KULTURELLA OCH BETEENDEBARRIÄRER

Rotorsaker:

  • Höga konsumtionsnivåer råder
  • Produktägande föredras framför delning – och är till stor del bekvämare
  • Både konsumenter och producenter har låga nivåer av cirkulär kunskap
  • Producenterna har en försäljningsdriven mentalitet
  • Framgångsrik sopsortering beror på beteendefaktorer

Åtgärder:

  • Ändra hur konsumenterna tänker och handlar – och hur tillverkarna producerar
  • Stimulera en bred social metamorfos

Författarna rekommenderar tre övergripande steg för att öka Sveriges cirkularitet. 
Det första är att driva nationella cirkulära framsteg utifrån mått och mål, vilket Sverige saknar idag.

Det andra är att få till ett brett nationellt engagemang. Genom att sammanföra framstående företag, regeringar, icke-statliga organisationer och akademiker kan de kollektivt öka kapaciteten och förmågan att bättre tillgodose samhällets behov och önskemål av hållbarhet och bidra till att konsumenterna aktivt deltar i aktiviteter inom cirkulär ekonomi. En nationell cirkulär ekonomi kan stödjas och förverkligas fullt ut med vägar som underlättar att  konsumentkonsumtion blir mer cirkulär.

Det tredje är att stärka den globala kunskapen och takten mot cirkularitet och konsumtionsminskning. Sverige kan lära sig mycket av andra länders nationella resor mot cirkularitet. Peer-to-peer-lärande och kunskapsöverföring kommer att öka takten mot global cirkularitet. När det gäller den cirkulära ekonomin är vi alla fortfarande utvecklingsländer.

Årligen sedan 2018 presenterar Circular Economy gap-rapporter hur cirkulärt världen är. 2019 kom den första gap-rapporten på lands- eller regionsnivå med Sverige som den femte i ordningen.  

9,7% Österrike, 24,5% Nederländerna, 2,4% Norge, 3,5% Quebec, 3,4% Sverige.

Läs The Circular GAP Report Sweden  

 

Textbearbetning: Ann-Sofie Granzell

Dela artikeln!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin