Avloppslam, ett av de svårast lösta problemen för ett cirkulärt samhälle kan få en dellösning när företagen Ragn-Sells och C-Green nu startar provanläggningar med stöd från Energimyndigheten.
”Spola rätt i toalett. Bara kiss, bajs och toalettpapper i toaletten.” Årligen möts vi av kampanjer från reningsverken om att inte spola ner fel saker i toaletten. Att fel saker hamnar i avloppet är ett stort problem framför allt för att de gör restråvaran, slammet, oanvändbart och giftigt.
Men även om alla skulle sköta sig och bara använda avloppet på rätt sätt är inte problemen lösta helt.
Det som tas bort måste återföras
För att skapa ett cirkulärt system för mat måste alla åkrar som skördas återfå näringsämnen i samma grad som man tar bort dem genom grödorna.
Det naturliga har alltid varit att helt enkelt sprida ut gödsel från människor och djur tillbaka till åkrarna och ett kretslopp är då skapat.
Detta bröts i och med vattentoaletten. Nu samlas avfallet istället upp i reningsverket i form av slam. Försök har under många år gjorts för att kunna använda det slammet till åkergödning. Men då måste det vara fritt från gifter, främst tungmetaller. Därav alla kampanjer om att spola rätt i toalett.
Men även om alla låter bli att spola ner gifter i avloppet är problemet inte löst, för det har visat sig att vår avföring innehåller annat som inte är lämpligt att återföra i maten. Läkemedelsrester och hormoner exempelvis.
Visionen om att använda slammet på åkrarna ser ut att för alltid förbli just en vision och inte verklighet.
Annan lösning behövs – och ser ut att vara på väg
Då återstår frågan om hur näringsämnen ska återföras. Dagens situation där vi i princip ”äter olja”, konstgödsel, kan inte fortsätta varken av ekonomiska eller ekologiska skäl.
Kväve, fosfor och kalium (NPK) är de tre näringsämnen som behövs i stora mängder. Helst ska det komma från kretsloppet och nu ser det ut som det kan finnas en lösning för detta.
– Genom att inkludera den här tekniken i vårt erbjudande till reningsverken kommer vi kunna garantera återvinning av fosfor även för slam som inte är lämpligt att spridas på åkermark. Hydrokolet kan förbrännas på ett sätt som möjliggör återvinning av fosfor ur askan, säger Jonas Wibom affärsutvecklingschef på Ragn-Sells.
C-Greens teknik utnyttjar hydrotermisk karbonisering (HTC) för att på ett hållbart och energieffektivt sätt omvandla slam till hydrokol, som blir biobränsle.
Askan som sedan uppstår kommer att kunna bearbetas med Ragn-Sells, där bland annat fosfor kan utvinnas ur askan.
Den första anläggningen utanför Norrköping planeras att vara i drift 2023 i samarbete med Ragn-Sells. I anläggningen kommer även kväve att utvinnas.
– Det finns ganska mycket kväve i slam, mellan 4-5% på torrvikten. Med vår teknik bildas ammoniak från kvävet som med konventionell så kallad strippningsteknik kan utvinnas och tas ut som kommersiell kvävegödningsprodukt, säger Margaret Rainey hållbarhetsansvarig på C-Green.
Henrik Persson