Elflyg kan vara ekonomiskt fördelaktigt från 2040 enligt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Vinsten kan öka jämfört med biodrivmedel, men varierar för olika rutter. Elflyget minskar klimatpåverkan i höga höjder. Trots nackdelar som längre flygtider visar studien positiva samhällsnyttor. Forskare rekommenderar fortsatt stöd för forskning och utveckling.
I studien ”A cost-benefit analysis of all-electric flight – How to do a CBA for a non-existing technology?” granskar VTI-forskarna Johanna Jussila Hammes och Magnus Johansson de samhällsekonomiska konsekvenserna av helt batteridrivet flyg från år 2030 och framåt.
Eldriften kan bli företagsekonomiskt lönsam när flygbolagen i annat fall måste blanda in biodrivmedel i jetbränslet utifrån EU:s Fit for 55-förslag.
Men för att det ska lyckas måste elflygplanen få en kapacitet upp till 100 passagerare och en räckvidd upp till 65 mil.
Elflygplan är emellertid ingen totallösning utan kan bara bli lönsamma på vissa rutter.
Fördelen för miljön är främst att höghöjdseffekterna från flyg minskar. Från konventionellt flyg ökar klimatpåverkan kraftigt vid flygningar över cirka 8 000 meters höjd. Med elflyg försvinner denna negativa effekt helt.
På minussidan finns att flygningarna tar längre tid då elflyg antas vara långsammare än vanliga plan fram till 2050.
Forskarna rekommenderar att samhället stödjer forskning och utveckling av elflyg och den batteriteknik som behövs, men i övrigt låter marknaden verka fritt.
