Utdikade våtmarker står för 20% av Sveriges växthusgasutsläpp, men när de restaureras är effekterna på klimatet osäkra. Forskningsprojekt visar att utsläppen på kort sikt till och med ökar och det kan ta upp till 100 år innan positiva effekter för klimatet uppnås.
Återställ våtmarkerna, och det snabbt. Det säger slagorden och svenska folket och politiker håller med. Regeringen har höjt anslagen för få fart om återställningen. Men forskare är mer skeptiska, för även om de nygamla våtmarkerna har många positiva egenskaper är det inte alls säkert att de är bra för klimatet.
20 procent av Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser kommer från torrlagda våtmarker menar Mattias Lundblad, forskare vid Institutionen för mark och miljö vid SLU, som har studerat frågan. Det är ungefär lika mycket som all trafik med personbilar.
Ursprungligen gjordes utdikningen på 1700 och 1800 talet för att skapa mer odlingsmark. Senare utdikades även skogsmarker för att öka tillväxten där. Men torrläggningen innebar att kol som lagrats under årtusenden började frigöras till atmosfären.
Klart är att när marker återställs gynnar det djurlivet och minskar övergödning. Riskerna för skogsbränder, översvämningar och torka minskar och grundvattennivåerna ökar.
Men när det gäller klimatet är det mer osäkert vilken, om någon, nytta återställandet gör.
Hjalmar Laudon, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet genomför ett längre forskningsprojekt om effekterna av effekterna av restaurering av en myr.
– Resultat går stick i stäv mot både vad jag trodde från början, och den generella synen på våtmarksrestaureringens betydelse, säger Hjalmar Laudon till Forskning.se.
Två år efter återställningen var myren fortfarande en källa för koldioxid, men började dessutom länga metan, vilket är en än mer potent växthusgas.
– Hur lång tid den negativa effekten kommer att sitta i har vi ingen aning om. Vi är precis i början av effektstudien, säger Hjalmar Laudon till Forskning.se.
Det finns inte många långsiktiga studier av vad som händer när våtmarker återställs. Även om det kan verka logiskt att återställa dem för att hjälpa klimatet är det inte säkert att det blir resultatet säger forskare.
Och även om våtmarken återgår till att bli en kolsänka är det ingen som vet hur lång tid det tar. Det kan handla om så mycket som tio år innan resultat syns, eller för den delen 100 år. Men chansen finns också att det kan gå snabbare. Eftersom ingen tidigare återskapat våtmarker i stor skala är det ingen som exakt vet vad som kommer hända.
