De förslag på en ny klimatstrategi som nu lagts fram missar helt att nämna cirkulär ekonomi och har i övrigt inte några större reformer eller omprövningar som dramatiskt kan förväntas sänka utsläppen av klimatgaser.
Johan Hassler, professor i nationalekonomi, fick för ett halvår sedan i uppdrag att ge sig in på ett för honom nytt område och utreda hur Sveriges klimatpolitik ska se ut. Bakgrunden är att regeringen beslutat att höja utsläppen de närmsta åren genom en rad beslut och de ville ha svar på alternativa vägar att i framtiden sänka dem.
Men förslagen från Johan Hassler innehåller inte ett enda ord om den största omställningen ekonomin är inne i: att gå från linjär till cirkulär ekonomi.
Även om utredaren erkänner att klimatethotet är stort och akut föreslås inga genomgående reformer för att åtgärda det och inget som kan kompensera den stora ökning som redan är beslutad.
Utredningen ger 45 förslag som kan delas in i: ”Administrativa åtgärder”, ”Ökade utgifter för klimatpåverkan och/eller statskassan” och ”Någon annan ska göra”.
Administrativa åtgärder:
- Regeringen bör senast 30 juni 2024 presentera ett samlat program som säkrar att Sverige uppfyller kraven i EU:s nya klimatlagstiftning.
- Uppdra åt miljömålsberedningen att uppdatera de svenska klimatmålenså att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk.
- Uppdra åt miljömålsberedningen att omarbeta etappmålet för 2030 så att det överensstämmer med kraven på Sverige inom ansvarsfördelningen ESR utan att den övergripande ambitionsnivån sänks. Målet bör formuleras som ett utsläppsmål för ESR–sektorn.
- Uppdra åt miljömålsberedningen att skärpa transportsektormålet. Ett skarpare mål bör ha elektrifiering av transportsektorn i fokus. Ett hårt formulerat sektorsmål formulerat i termer av bokförda nationella utsläpp behövs inte längre.
- Använd ansvarsfördelningen ESR:s flexibilitetsmekanismer i den mån det underlättar uppfyllandet av kraven på Sverige.
- Anpassa den svenska reduktionsplikten till EU:s förnybarhetsdirektiv men använd inte tvångsmässig inblandning av biobränsle som ett sätt att nå utsläppsminskningskraven inom ansvarsfördelningen ESR eller de svenska klimatmålen.
- Förenkla och snabba upp beslutsprocessen för infrastruktur för insamling och transport av koldioxid oavsett ursprung. Överväg statlig delfinansiering av sådan infrastruktur.
- Utarbeta en övergripande plan för strukturomvandlingen till klimatneutralitet.
- Inför ett särskilt klimatkabinett lett av statsministern eller finansministern där den klimatpolitiska strukturomvandlingen samordnas.
- Uppdra åt en särskild myndighet att identifiera trösklar och flaskhalsar i omställningen.
- Uppdra åt alla myndigheter att ta bidra till omställningen och ansvara för att konstruktivt minska motsättningar mellan de intressen de är satta att bevaka och det övergripande samhällsintresset.
- Förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna i miljölagstiftningen.
- Skapa förutsättningar för en bred och långsiktig överenskommelse om det svenska elsystemet genom att införa en parlamentarisk arbetsgrupp, elektrifieringsgruppen, liknande pensionsgruppen.
- Upprätta mål och färdplaner för elkraftstillgång och överföringskapacitet.
- Förändra systemet för hur framtida effektbehov fördelas. Systemet bör vara transparent, enhetligt och tillse att effekt fördelas efter förutsättning att nå privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta inte efter köplats.
- Överväg att införa utbyggnad, överföring och lagring av el som ett överskuggande samhällsintresse som i myndighetsutövning normalt ska ges en högre vikt än andra samhällsintressen.
- Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.
- Utarbeta mål och färdplaner för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Särskilt fokus behövs på glesbygd och vägar som bara under vissa delar av året, till exempel under skollov, trafikeras hårt.
- Tillse att tillräcklig transportkapacitet byggs för att möjliggöra omställningen och utvecklingen av Sveriges basindustri.
- Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.
- Uppdra åt Klimatpolitiska rådet att också analysera vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska klara övergången till klimatneutralitet utan förlorad konkurrenskraft, försämrade transportmöjligheter och utan att regionala och sociala spänningar byggs upp som en konsekvens av omställningen.
- Öka kunskapen om hur nära sammankopplad svensk och europeisk klimatpolitik är och måste vara.
Gemensamt för de administrativa åtgärderna är att de inte belastar statskassan och utan påföljande lagstiftning och budgetmedel inte kan förväntas ha någon större effekt. Att exempelvis bygga ut laddinfrastruktur, transportkapacitet eller ny kärnkraft är investeringar på sammanlagt många hundra miljarder. Någon politisk enighet om att göra sådana investeringar har inte funnits de tre senaste decennierna.
Ökade utgifter för klimatpåverkan och/eller statskassan
- Inför ett nationellt utsläppshandelssystem för så stor del av ESR– sektorn som är praktiskt möjligt. Sverige bör inkludera en så stor andel av de svenska ESR-utsläppen som är möjligt i EU:s nya utsläppshandelssystem EU ETS2. I princip all användning av fossila drivmedel, dvs. även sjötrafik och arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk bör inkluderas.
- Starta förhandlingar med EU–länder med låga utsläppsminskningsbeting om framtida köp av ESR kvotenheter.
- Planera för att överföra utsläppsrätter från EU ETS1 till den svenska ESR–sektorn.
- Utred införandet av ett system som ger ekonomiska drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket utan att sektorns konkurrenskraft och lönsamhet minskar.
- Snabbutred införandet av ett system som ger markägare ersättning för den klimatnytta som skapas.
- Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav i Sverige och utveckla ett system som ger ekonomiska drivkrafter att minska dessa utsläpp.
- Behåll malus delen i fordonsbeskattningen och överväg att öka och förlänga den samt göra den mer progressiv. (Malus är den delen av fordonskatten som gör det dyrare att ha stora bränsletörstiga bilar, redaktionens anmärkning).
- Öka den offentliga finansieringen av bio-CCS i Sverige.
- Skapa goda förutsättningar för industriell produktion av biobränsle och syntetiska e-bränslen.
- Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.
- Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.
- Sänk elskatten.
- Inför en klimatbonus till alla hushåll. Denna skulle kunna kopplas till intäkterna från klimatrelaterade skatter som koldioxidskatten men andra finansieringsformer bör inte uteslutas.
- Inför ett transportstöd till hushåll på landsbygden.
- Öka det klimatrelaterade utvecklingsbiståndet.
Särskilt kan nämnas att förslag ges på att skapa goda förutsättningar för produktion av cirkulära alternativa drivmedel. Samtidigt som förslag ges på att ta bort det som effektivast ger långsiktiga förutsättningar för industrin, lagstadgad inblandning av biobränsle, reduktionsplikten.
Någon annan ska göra
- Ge möjlighet till Vattenfall att se till samhällsekonomiska konsekvenser av sina beslut även om de inte är affärsmässiga. Sådana överväganden bör alltid godkännas av ägaren, det vill säga staten.
- Uppdra åt Miljömålsberedningen att formulera som ett överordnat mål i den svenska klimatlagen att Sverige ska verka för ett politiskt, ekonomiskt och socialt legitimt ramverk för en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå.
- Verka för att nedtrappningen av utgivningen av nya utsläppsrätter i EU ETS1 och 2 fortsätter i samma takt den som beslutats i Fit-for-55 paketet.
- Verka för införandet av harmoniserade styrinstrument för att skapa ekonomiska drivkrafter till minskade utsläpp i jordbrukssektorn och för inlagring i skog och mark.
- Avstå från att införa nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål men verka för att EU:s konsumtionsbaserade utsläpp fortsätter minska.
- Verka för att EU använder övergripande system som EU ETS1 och 2 som de huvudsakliga verktygen för att nå beslutade utsläppsmål.
- Verka för skärpta begränsningar på EU-nivå för hur statsstöd får användas i den gröna omställningen.
- Motverka idén om att ett lämpligt sätt att stödja utvecklingsländernas omställning är att tillerkänna dem en större andel av den återstående globala utsläppsbudgeten än vad som motsvarar deras andel av världens befolkning.
Förslagen förlitar sig i huvudsak på Sveriges EU-politik och kan förväntas har mycket liten påverkan eftersom Sverige inte är en stark kraft i EU. Dessutom vilar det på missuppfattningen att Sverige har en mer radikal och progressiv klimatpolitik än EU, vilket i många fall inte är fallet. Att påverka EU i svensk riktning skulle därför på många områden öka klimatutsläppen och minska ambitionerna jämfört med den politik som redan förs på EU nivå och i flera stora EU-länder.
