torsdag 23.05.2024

Uppmaning till språkrådet: ändra den negativa definitionen av ”begagnad”

10 jan 2024

En begagnad vara är ”sliten” och har ”förlorat i värde”, enligt den omoderna och ogynnsamma definitionen i Svensk ordbok. Nu, när årets upplaga av nyordslistan presenteras, borde Språkrådet och Svenska Akademien inte bara lyfta fram nykomlingar i språket – utan också uppdatera utdaterade definitioner av befintliga ord. ”För att kunna förändra hur vi tänker kring klimatomställningen, måste vi också förändra hur vi pratar om den”, skriver företrädare för Rekomo, Sveriges största aktör för återbrukad kontorsinredning.

Språkrådets uppgift är att identifiera nya språkliga fenomen och diskussioner i samhället. Utöver att identifiera nyord i svenskan, registrerar man även nya betydelser och användningar av befintliga uttryck. Nyordslistan återspeglar det år som gått, och därför har de senaste årens nyord i stor utsträckning präglats av krig och kris. Faktum är att vi just nu står inför vår tids största kris hittills: klimatkrisen. Men vi har inget påhittigt nyord att föreslå för att belysa allvaret i situationen, som kan kvalificera in på nyordslistan. I återbruksbranschen arbetar vi nämligen enligt devisen att rusta upp det som redan finns, innan man letar nytt.

Definitionen för ”begagnad” i Svenska Akademiens ordbok är idag: ”Något som varit i bruk under viss tid och därför blivit sliten och förlorat i värde”. Vi som jobbar med återbruk vet att den beskrivningen inte stämmer. Något begagnat kan vara i mycket gott skick, fullt brukbart – och riktigt fint! Dessutom är återbrukat mycket mer miljövänligt jämfört med en nyproducerad vara. Vi anser att definitionen av ”begagnad” gott skulle kunna vara: ”Något som inte är nyproducerat och som varit i bruk.” Varför ska vi lägga en negativ värdering i skicket på det som är begagnat?

Att språkfrågor speglar en bredare samhällsdebatt är självklart. Samhället förändras, och språket med det. Språkrådet och Svenska Akademien har ett ansvar att möjliggöra att språket utvecklas i takt med att samhället gör det – ibland genom att ta ställning och göra en medveten förändring. För att få fler att förstå vikten av att välja begagnat behöver vi förändra hur ordet definieras och används. Om den negativa klangen kvarstår är risken stor att begagnade produkter fortsätter att ses som ett sämre alternativ.

Rekomo är en del av en målinriktad återbruksbransch som arbetar för att samhället ska nå klimatmålen. Men vi kämpar i motvind, och under tidspress. Varje år konsumerar vi i Sverige råvaror motsvarande cirka fyra jordklots resurser. Om vi ska klara att möta klimatmålet om max 1,5 graders uppvärmning senast 2050 måste den siffran drastiskt minska. Den cirkulära omställningen måste ske snarast, och för att nå dit vi i större utsträckning börja tänka andrahand i förstahand.

Det har hänt många gånger förr att den semantiska betydelsen av ett ord förändrats, i takt med att samhället och vårt tankesätt gjort det. Ett sådant exempel är när man år 2015 ändrade definitionen av ordet kitsch i Svensk ordbok från ”smaklös och sentimental skenkonst” till det mindre värdeladdade ”enklare konstföremål”. Nu är det dags att se över ordet begagnat. Det kan tyckas som en liten fråga, men ord och semantik spelar roll!

Vi vill att Språkrådet tar vid i diskussionen om en ny definition av ordet ”begagnad” – och registrerar en ny användning av ordet, utan en negativ värdering. Vi uppmanar också Svenska Akademien att justera definitionen av ”begagnad” i Svensk ordbok och därmed stryker den negativt värdeladdade beskrivningen av ordet. Som ett första steg har vi registrerat en begäran till Svenska Akademien om en formell ändring.

Språkens kraft är otvivelaktig. För att kunna förändra hur vi tänker kring klimatomställningen, måste vi också förändra hur vi pratar om den. Och vi måste börja nu!

Jonas Åström, VD på Rekomo

Dela artikeln!