Cirkulär ekonomi är en av fem huvudområden där EU under året förväntas besluta om stora lagförändringar. Företagen måste redan nu vidta åtgärder för att förbereda sig menar en ny rapport från konsultföretaget Deloitte, som också ligger bakom Circularity Gap Report.
Utvecklingen går snabbt nu för den cirkulära ekonomin pådriven av både konsumenternas krav och ny lagstiftning från EU.
Innevarande år blir troligen det mest dramatiska året någonsin för EU inom hållbarhetsområdet. En rad nya lagpaket förbereds eller har redan genomförts.
– 2024 kommer att bli ett avgörande år för hållbarhetsarbetet i EU. Flera viktiga hållbarhetsinitiativ kommer att slutföras och valet till Europaparlamentet i juni kommer att avgöra riktningen och ambitionsnivån för nästa våg av klimatlagar och -initiativ, säger Lennart Nordqvist, partner på Deloitte.
Cirkularitet och cirkulär design ska göras till normen för hela eller stora delar av EU:s inre marknad vilket också påverkar importen då samma krav ska ställas på importerade varor som de inhemska.
De mest omfattande lagändringarna samlas i paket: Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), Right to Repair och Packaging and Packaging Waste (PPWR).
En svensk översättning på namnet blir ungefär: Ekodesign för hållbara produkter, Rätt att reparera och Förpackningar och förpackningsavfall.
Det är nu hög tid för företagen att förbereda sig för de nya reglerna. Möjligheter öppnar sig för att öka sina intäkter menar Deloitte. Reparationer och förlängning av produkters livslängd kan bli en betydande del av kommande försäljning. När avfall börjar betraktas som en råvara som går att handla med förväntas den marknaden växa explosionsartat. Efterfrågan blir också stor på ny design som uppfyller de kommande kraven.
Det finns också stora utmaningar, rapporten pekar särskilt ut problemen med att skapa nya marknader för sekundära material och begagnade produkter samt bristen på specialiserad återvinning och återanvändning.
Även andra områden än den cirkulära ekonomin kommer påverkas av höjda ambitioner från EU. Exempelvis hållbarhetsredovisning, leverans- och värdekedjor, utfasning av fossila bränslen och greenwashing.
Fem områden där EU driver ett antal hållbarhetsfokuserade lagstiftningsinitiativ.
Hållbarhetsredovisning: Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i kraft den 1 januari.
Cirkularitet: Sex lagstiftningsinitiativ kopplade till cirkularitet kommer att träda i kraft inom EU under 2024. Dessa kommer införa en rad krav, från produktutformning till beslut om bortskaffande av uttjänt avfall.
Leverans- och värdekedjor: Företag kommer att behöva utvärdera sin användning av sällsynta jordartsmetaller, bidrag till avskogning och relationer med sina leverantörer.
Utfasning av fossila bränslen: Nya initiativ kopplat till användning av råvaror och förnybara bränslen och nya energieffektiva standarder.
Greenwashing: Slutförandet av ny lagstiftning om greenwashing.
