Det ser ut som om uppgången förra året var en tillfällig topp i antalet solcellsanläggningar installerade i Sverige. Prognoserna för 2024 är betydligt bistrare och branschen spår en nedgång med 32 procent.
– Vi förväntar oss en kraftig nedgång i antalet installationer under första halvåret 2024 jämfört med 2023, säger Anna Werner, vd, Svensk Solenergi.
Svagare konjunktur, sjunkande elpriser och ändrade regler för avdrag anses ligga bakom nedgången.
Prognosen kommer från organisationen Svensk Solenergi och är baserad på intervjuer och enkätsvar från medlemsföretag samt bearbetning av statistik.
– Ett viktigt skäl till nedgången är höjda räntor och fallande reallöner som dämpar efterfrågan. Att elpriserna minskat jämfört med 2022 påverkar också viljan att investera, säger Anna Werner.
Tolkningen av avdrag för vissa delar av solcellsinstallationen har nyligen skärpts och Svensk Solenenergi menar att även detta bidrar till den vikande trenden.
– Skatteverkets ställningstagande om grönt skatteavdrag för batterier har dessutom bidragit till en ökad osäkerhet hos konsumenter som har smittat solcellsmarknaden. Det är olyckligt, säger Anna Werner.
2023 anslöts 96 000 nya solcellsanläggningar till elnätet under, att jämföra med 55 000 som installerades 2022 enligt statistik från Energimyndigheten.
Nedgången av antalet solcellsanläggningar vägs delvis upp under året av att de som nu byggs oftare är av större slag, så kallade solparker. Tillskottet av el till nätet från sol sjunker därför inte lika drastiskt som statistiken över nya byggen.
Men det finns kapacitet för solen att stå för en betydligt större andel av elproduktionen i Sverige menar nätverket för solparker.
Runt 360 ärenden om solparker väntar på beslut från länsstyrelserna. I det fall att samtliga av dessa skulle beviljas tillförs 11,8 TWh el per år – lika mycket som producerades i två av de nu avstängda kärnreaktorerna vid Ringhals menar nätverket för solparker.
