Vägen till en ren energiproduktion i världen heter pengar. Massor av pengar. Stater och företag behöver investera över fyra trillioner dollar årligen i omställningen och det förväntas leda till en uppgång i ekonomin som inte setts sedan efterkrigstiden enligt en rapport från internationella energirådet (IEA).
Energisektorn orsakar till tre fjärdedelar av utsläppen av växthusgaser. Då räknas elproduktion in men också värme, kyla och drivmedel. Att ställa om globalt är fullt möjligt anser IEA men det kräver stora investeringar, en del innovation och tuffa beslut från politiker.
900 miljarder till innovation
All teknik som behövs för att uppnå de nödvändiga nedskärningarna av de globala utsläppen till 2030 finns redan, och de policyer som kan driva deras utbyggnad är redan bevisade, menar rapportskrivarna.
Men efter 2030 krävs innovation och framgång för de teknologier som för närvarande befinner sig i demonstrations- eller prototypfasen, särskilt inom den tunga industrin.
De största innovationsmöjligheterna gäller avancerade batterier, väteelektrolysörer, koldioxidavskiljning och lagring.
Staterna behöver investera omkring 900 miljarder i innovation mot nuvarande beslutade 250 miljarder. Att utveckla och använda dessa tekniker skulle skapa stora nya industrier sysselsättning.
Många nya jobb tillkommer – och del försvinner
30 miljoner nya jobb kan skapas med arbete med de nya energisystemen, uppgradering av byggnader samt nya fordon och energieffektiva apparater. Samtidigt förväntas 5 miljoner jobb försvinna i den gamla industrin som bygger på fossila bränslen.
Batteriproduktionen behöver ökas med 200 gigafabriker under de kommande tio åren. Gruvor behöver utökas och brytas nya för att tillgodose behovet av mineraler som koppar, kobolt och mangan.
Investeringarna leder till en tillväxt i ekonomin på upp till 4 procent högre än nuvarande trender.
Fler ska använda mindre
Energieffektivisering är en nyckelfaktor för framgång men då inte genom minskad konsumtion utan förbättrad teknik och uppgradering av exempelvis byggnader och andra energikrävande system.
2030 beräknas ekonomin vara 40 procent större än idag men ska använda 7 % mindre energi.
Den energin som ändå används ska till stor del komma från sol och vind, energislag som förväntas producera el till betydligt lägre kostnad än andra.
För solenergi motsvarar ökningen att installera världens nuvarande största solpark varje dag. År 2050 kommer nästan 90 % av elproduktionen från förnybara källor. Det mesta av resten kommer från kärnkraft.
El till dem som inte har
785 miljoner människor saknar idag tillgång till el och häpnadsväckande 2,6 miljarder människor saknar rena matlagningslösningar. Detta leder till annan energianvändning med betydligt större utsläpp.
Att förse dem med elström är en av de mest effektiva sätten att minska världens utsläpp och samtidigt sporra igång en lokal ekonomisk tillväxt som världen aldrig tidigare skådat.
Att genomföra en elektrifiering för dem som idag inte har el förväntas kosta motsvarande 1 procent av genomsnittliga årliga investeringen i energisektorn, samtidigt som det ger stora bivinster från minskade luftföroreningar.
Förbättringar av luftkvaliteten ger stora hälsofördelar, med 2 miljoner färre förtida dödsfall globalt på grund av luftföroreningar år 2030 än idag.
Henrik Persson