Äpple, potatis, morot är det som kastas oftast i onödan tätt följt av korv, pålägg och bröd. Kunskapsbrist och osäkerhet hos konsumenten är främsta förklaringen fastslår Livsmedelsverket efter att ha gått igenom sopor i 15 kommuner. Resultatet presenteras i en ny rapport idag på Internationella matsvinnsdagen.
33 kilo mat kastar svenskarna varje år, mycket av det helt i onödan. En hel del mat är fortfarande kvar i sina oöppnade förpackningar.
Livsmedelsverket har noggrant gått igenom hushållens avfall i 15 kommuner för att få kunskap om vilken mat som kastas.
– Det är första gången en så pass omfattande analys görs i Sverige. Nu har vi fått en mer detaljerad inblick i vilken mat hushållen slänger, alltså vad matsvinnet består av. Det är ovärderlig kunskap i det fortsatta arbetet för att minska hushållens matsvinn, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket i ett pressmedelande.
Men matsvinnet beror inte på bristande vilja menar Livsmedelsverket. Det är kunskap som saknas.
– Om fler konsumenter var trygga med hur mat ska förvaras och hanteras och visste att den håller dubbelt så länge om man har fyra grader i kylen, hade potentialen att minska matsvinnet varit stor. Sedan är det viktigt att fler faktiskt öppnar förpackningar och använder sina sinnen för att bedöma om maten går att äta. Fler måste titta, lukta och smaka innan de eventuellt slänger maten, säger Karin Fritz.
Undersökningar visar att många konsumenter känner sig osäkra, särskilt bland yngre, och det leder till att mycket mat hamnar i soporna i onödan.
– Tyvärr ser vi att mycket mat slängs på grund av bristande kunskap. Många behöver de där enkla vardagstipsen som kan göra stor skillnad för att minska sitt matsvinn. Att få lära sig något nytt och göra några små förändringar i vardagen kan ge det där viktiga självförtroendet. Alla kan bli en matsvinnshjälte och göra något som är bra för både miljön och plånboken, säger Karin Fritz.
Livsmedelsverkets råd för minskat matsvinn
Planera
Svinnventera – håll koll vilken mat som redan finns hemma innan du köper nytt. Kika igenom kylskåp och frys innan du går till affären.
Sortera
Ställ maten med kort hållbarhet längst fram i skåp, kyl och frys.
Använd frysen
Mjölk, grädde, ost och smörgåsskinka är exempel på mat som man kanske inte tänker på att de går bra att frysa.
Tänk kortsiktigt
Köp hellre lite men ofta. Välj mindre förpackningar. Det dyrare priset kan vägas upp av mindre svinn. Särskilt när det gäller frukt och grönsaker.
Förvara
Ju kallare maten förvaras desto längre håller den. Kylskåpet ska helst vara så kallt som +4 grader och -18 grader i frysen. Pålägg mår bäst av att ställas in i kylen istället för att stå framme under långa helgfrukostar.
Mejeriprodukter
Mjölk, fil, yogourt och grädde håller oftast betydligt längre än bäst före-dag. Smakar de bra är det ingen fara att äta även om datumet har passerats. Ägg kan hålla flera veckor efter att bäst före-datumet har passerat om de förvaras i kylen.
Grönsaker
Gör små hål i plasten runt grönsaker som förvaras i kylen. Det minskar kondens och håller grönsakerna färska längre. Däremot ska banan, ananas och gurka inte vara i kylen, det blir de sämre av.
Bröd
Ät gärna knäckebröd. Det håller i evigheter och har nästan ingen matsvinn. Mjukt bröd passar bra uppskivat i frysen. Vanligt vitt bröd bör ätas inom en vecka. Surdegsbröd håller längre än annat bröd.
Ja, ketchupen ska stå i kylen
Öppnad ketchup, salsa, fond och pesto med mera behöver stå i kylen.
Torrvaror
Mjöl, pasta, ris, socker och gryn, håller mycket länge. Här gäller regeln om att smakar det gott är det ok att äta det.
Nötter
Nötter kan härskna men i kyla, mörker och tättslutande förpackning håller nötterna längre. Man kan också frysa in nötter. Mögliga nötter ska inte ätas, eftersom de kan innehålla mögelgifter.
