Med EU-direktivet CSRD väntar tuffare spelregler för hur företag ska redovisa sin påverkan på miljö och människor. Men vad innebär detta mer konkret? Jenny Persson, Marketing Communicator på Flexapplications ger sin bild och vad man ska tänka på.
Grönt, klimatsmart och cirkulärt. Etiska leveranskedjor och schyssta arbetsvillkor. Aldrig tidigare har det pratats så mycket hållbarhet som just nu. Tycker du (som många andra) att det känns snårigt att navigera i en djungel av förkortningar och begrepp? Funderar du över vad ditt företag kommer behöva rapportera, och när? I denna artikel ska vi göra vårt bästa för att räta ut dina frågetecken kring hållbarhetsrapportering med fokus på det nya direktivet CSRD.
Vad är CSRD?
Låt oss börja i rätt ände, vad betyder CSRD? Jo, CSRD är förkortningen för Corporate Sustainability Reporting Directive (eller på svenska Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) och innebär strängare krav på hur företag redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan. Direktivet ersätter det tidigare ramverket för hållbarhetsrapportering som vi har haft sedan 2014 och är en del av den så kallade gröna given med målet att EU ska bli klimatneutralt till år 2050.
Varför skärps reglerna?
Som att jämföra äpplen med päron. Så skulle man kunna beskriva problemet med den hållbarhetsrapportering som sker idag, något som EU nu alltså vill komma till rätta med. Hittills har det nämligen saknats en standardiserad mall för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, med resultatet att företagen i princip själva kunnat välja vad som ska vara med (och inte vara med).
Med CSRD däremot är tanken att alla företag ska mäta och presentera samma nyckeltal på ett mer enhetligt sätt (även om kraven kommer att skilja sig något åt mellan olika branscher). Genom att hålla isär äpplen och päron blir det lättare för investerare, kunder och allmänheten att jämföra hur olika företag levererar på hållbarhetsfronten.
Vilka företag berörs av CSRD och när?
CSRD antogs av EU-parlamentet i november 2022 och trädde i kraft i januari 2023. Men exakt hur svenska företag kommer att påverkas av direktivet är svårt att säga i nuläget. Just nu arbetar nämligen respektive medlemsland med att införliva CSRD i sin egen nationella lagstiftning.
När kommer företag då att behöva börja hållbarhetsrapportera på det nya sättet? Kort svar: det beror på. Övergången sker stegvis och styrs bland annat av företagets storlek. I den första fasen (som redan är igång) ingår företag som i EU-mått klassas som stora företag, närmare bestämt företag med över 500 anställda. Under de kommande åren fram till 2028 kommer sedan kraven stegvis att utökas till att gälla även små och medelstora företag både inom och utanför EU.
Vad är det som ska rapporteras?
Klimat och miljö – det är antagligen vad de flesta först associerar till när ordet hållbarhet kommer på tal. Samtidigt är du kanske någorlunda bekant med begreppet ESG – en förkortning som vittnar om att hållbarhet är en betydligt större sak än så.
Begreppet ESG står alltså för Environmental, Social and Governance (eller på svenska Miljö, Socialt ansvar och Bolagsstyrning). Det också dessa tre områden som står i fokus för CSRD-rapporteringen, så låt oss ta en närmare titt på vart och ett av dem:
Miljö: Här ryms bland annat klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser samt biologisk mångfald.
Socialt ansvar: Detta innefattar bland annat jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter, jämlikhet och arbetsförhållanden i alla led av bolagets verksamhet.
Bolagsstyrning: Här ryms frågor kring exempelvis styrelsens roll och sammansättning, arbete mot korruption och mutor, hur regelverk efterlevs och så kallad due diligence, det vill säga processen att granska ett bolag i samband med ett förvärv.
Vilka är de största förändringarna i CSRD?
Omfattar fler företag. Tidigare var rapporteringen ofta frivillig men med CSRD blir den obligatorisk för ett större antal företag.
Att tuffare spelregler för företagets hållbarhetsarbete väntar är alltså tydligt – men vad exakt är det som är nytt i CSRD? Här är de viktigaste punkterna att ha koll på:
Ny gemensam standard. Rapporteringen ska följa något som kallas European Sustainability Reporting Standards, eller ESRS. Detta är en ny gemensam rapporteringsstandard och skulle kunna beskrivas som själva ryggraden i företagets hållbarhetsrapport.
Dubbel väsentlighetsanalys – att se på hållbarhet från två håll. Framöver måste företag analysera sin hållbarhetspåverkan utifrån två olika perspektiv: dels hur företagets verksamhet påverkar människor och planet, dels hur det som sker med planeten (exempelvis klimatförändringar) påverkar företaget.
Hårdare granskning. Företagets hållbarhetsrapport ska granskas av en revisor eller annan extern granskare för att säkra en god kvalitetskontroll.
Årsredovisning + hållbarhetsrapportering = sant. För att ytterligare öka transparensen blir hållbarhetsrapporten nu en integrerad del i årsredovisningen. Dessutom ska den tillhandahållas i ett digitalt format.
Vad innebär det här för HR?
Så, hur kommer HR in i bilden, undrar kanske du? Jo, som vi tidigare har varit inne på ställer CSRD nya krav på företag att rapportera inte bara om miljö- och klimatfrågor utan även om hur de hanterar mänskliga resurser. Områden som mångfald och jämställdhet, arbetsvillkor, medarbetarnöjdhet, lönestrukturer, sjukfrånvaro och personalomsättning är några exempel på sådant som ska rapporteras – områden som typiskt sett faller på HR-avdelningens bord.
Med detta sagt kommer det också vara viktigare än någonsin för arbetsgivare att bygga upp effektiva rutiner och verktyg för att samla in data och sammanställa nyckeltal kopplade till personalen.
Jenny Persson, Marketing Communicator, Flex Applications