Var tredje morot lämnade inte gården eller packeriet. 8 procent av nötköttet blev inte mat. Svinnet av mat i produktionen är omfattande visar Jordbruksverket i en ny rapport.
38 000 ton morötter, 13 000 ton nötkött och en hel rad andra matvaror blir svinn redan innan de når affärerna och våra middagstallrikar. Sammanräknat står svinnet vid gårdar, packerier och slakterier för en halv miljon ton, hälften av allt matsvinn årligen.
Och faktum är att svinnet är ännu större än vad som redovisas i undersökningen. De studerade livsmedlen är bara hälften av vad som produceras. Och svinnet senare i industrin har inte heller räknats med.
Grönsaker står för en stor del av svinnet dels på grund av exempelvis väderskador eller att gården inte kunnat skörda dem av annan anledning. Konsumenterna är också kräsna på vad som exempelvis räknas som en ätbar morot. Mycket mat är fullt ätbar men uppfyller inte våra estetiska krav.
Gamla traditioner är också bortglömda när det gäller vilka delar av djuren vi anser är mat. 156 miljoner potentiella portioner blodpudding blir avfall varje år och mycket annan mat kallas numera för slaktbiprodukter och används inte som människomat.
– Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow projektledare på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Smartare utformade djurstallar, bättre fiskeredskap, lager, dränering, bevattning och skördemaskiner behöver förbättras på gårdarna. Och livsmedelsindustrin behöver ta fram nya produkter som tar tillvara på mer av råvarorna. Marknadsföring behövs för att öka efterfrågan på nya innovativa produkter som att äta fler delar av djuren eller nya arter av fisk.
Sverige har ett mål att halvera matsvinnet till 2030. För att detta ska uppnås måste alla delar av livsmedelskedjan bli bättre. Konsumenterna går före och har minskat matsvinnet i hemmen med 40 000 ton per år.
– Det är glädjande att den positiva trenden håller och att arbetet för att minska matsvinnet har effekt. Vi har också noterat att fler konsumenter tar till sig vårt budskap och är mer medvetna om sitt eget matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Kaffe, te och mejeriprodukter tillhör de matvaror som slängs mest. Hälften av allt matsvinn kommer från hushållen och resten från industrin.
Livsmedelsverket uppger att även om framsteg har skett kommer Sverige inte kommer att nå målet om ett halverat matsvinn i Agenda 2030.
– Det har genomförts många initiativ för att minska matsvinnet, men det går alldeles för långsamt inom många delar av livsmedelskedjan. Det är uppenbart att fler måste göra mer, säger Karin Fritz.
