En stor del våra garderober fylls av av kläder vi inte använder. Och när vi till slut gör oss av med dem hamnar de dubbelt så ofta i soporna än till återvinning. Det är en av slutsatserna i ny studie från forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Ungefär en tredjedel av de kläder och textil vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Där finns en stor potential för ökad insamling, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL.
I projektet Usereuse har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle.
– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene.
De viktigaste resultaten från dataanalysen:
Textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor men är fortfarande mindre än fem-sju procent av de nya inköpen.
Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan.
Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning.
Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till bemannade kanaler är av högre kvalitet än textilierna lämnade i insamlingscontainer.
Runt 80 procent av insamlade textilier går på export till andra länder. Höga kostnader för manuell sortering och bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige uppges vara orsakerna.
