När en hel stadsdel ska byggas om tänker de inblandade redan från början på cirkularitet i affärsmodellerna.
Granne med Globen i Stockholm finns Slakthusområdet där Stockholms första offentliga slakthus invigdes för drygt hundra år sedan. I ett sekel fortsatte sedan boskapsslakt och annan livsmedelsproduktion där tills det för bara några år sedan avvecklades för att ge plats stadsdelsutveckling med bostäder, kontor och kulturverksamheter.
Grävskoporna har redan börjat riva vissa delar av området, men det sker med stor urskillning. Många av fastigheterna är kulturklassade och ska helt eller delvis bevaras berättar Maria Hammarsten, utvecklingsansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg som är en stor ny fastighetsägare i området.
Omvandlingen av området ger också en möjlighet att tänka nytt som fastighetsägare och arbeta för ökad cirkularitet i affärsmodellen.
En mötesplats för samverkan
En uttryck för detta är Studio Slaktis, lokaliserad i en före detta biltvätt mitt i Slakthusområdet. I studion visas cirkulära inrednings- och ljuskoncept i praktiken, med återbrukbara möbler, armaturer, produkter och skyltar.
Men framför allt är det en mötesplats där nya sätt att samarbeta kan växa fram. Byggande och fastighetsägande är komplexa processer där varje aktör traditionellt arbetat i stuprör utan särskilt mycket samarbete när det gäller det cirkulära.
I Studion samlas olika intressen och ser till att tankar på cirkularitet kommer in tidigt i planeringen. Arkitekter, ljusdesigners, fastighetsägare, leverantörer, byggare, jurister och ekonomer är några av intressenterna som nu ska dra åt samma håll.
Mycket kvar att göra
Byggvaror har redan börjat återanvändas i allt större utsträckning vilket vi skrivit om tidigare. Men när det gäller inredning så återstår mycket att göra.
Särskilt elektronik är idag en slit och slängvara och det är inte ovanligt att varje ny hyresgäst låter ta ut all belysning och kastar för att sätta upp en ny. Eller att mattor som är fullt dugliga kastas för att de inte passar en ny stil på inredningen.
Inte något nytt
Rickard Lundell från Rebel Light engagerar sig mycket i frågan om att få belysningsarmaturer att bli cirkulära.
– Vi uppfinner ingenting nytt. För hundra år sedan var det ingen som satte upp armaturer för att de skulle vara slit och släng. Det är först på senare tid det har blivit så. Det måste gå att reparera sakerna vi installerar. Istället för fem års livstid borde de ha tjugofem, säger Rickard Lundell.
Samtalet blir snart livligt runt bordet på Studio Slaktis. Rickard Lundells inlägg får respons från Maria Hammarsten och Elin Söderberg från Atrium Ljungberg, Isabel Villar och Matilda Åhsberger, White Arkitekter.
– Kan vi komma att cirkulera även stora saker som betongväggar i framtiden? Hur blir det med mattor, de är otroligt stora och tunga? Gestaltning är viktigt, det måste vara saker som folk vill ha och miljöer man vill vara i. Det behövs nya processer för återbruk. Kanske kan man gå över till att hyra inventarier istället för att köpa.
Det är några av frågorna och samtalsämnena den här onsdagseftermiddagen och samtalen kommer nog fortsätta länge än.
Henrik Persson